Arbetsmiljö - Hälsa och säkerhet
Kunskapsområdet som handlar om arbetsmiljö och om praktiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete benämns ofta ”Hälsa och Säkerhet”. Hälsa och säkerhet handlar om att informera, utbilda om arbetsmiljöfrågor samt att ta ansvar för arbetsmiljön och de olycks- och skadeförebyggande arbetet på sin arbetsplats.
Förebyggande arbetsmiljöarbete går ut på att skapa en säker och hälsosam arbetsplats, att undvika olycksfall och sjukdom och inte minst en arbetsplats med god trivsel och bra samarbete.
Inom byggbranschen är skade- och olycksrisken ganska stor och därför är det främst den fysiska arbetsmiljön och säkerheten ute på byggarbetsplatserna som diskuteras. Den psykosociala arbetsmiljön är dock lika viktig för hälsan!
Texten under varje rubrik kan både öppnas och stängas ner igen - genom att klicka på rubriken
Med arbetsmiljö menas hela arbetssituationen på företaget och för enskilda medarbetare. Arbetsmiljön omfattar både den fysiska arbetsmiljön, dvs säkerheten och den psykosociala arbetsmiljön, dvs om hur du mår pykiskt i ditt arbete, om du trivs på jobbet, med dina arbetsuppgifter och arbetskamrater.
Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att mäta exakt hur bra eller dålig arbetsmiljö är på en arbetsplats. Bedömningen av arbetsmiljön baseras både på hur individer upplever sin arbetssituation och på hur väl arbetsmiljöriskerna hanteras av företaget och de anställda.
Vi är alla en del av vår egen arbetsmiljö! Att företaget följer lagar och regler på arbetsmiljöområdet är en förutsättning för att minimera riskerna med en dålig arbetsmiljö, men detta förebyggande arbete är ingen garanti för att olyckor inte kommer att ske eller för att alla skall trivas och känna sig trygga på sin arbetsplats. Alla måste ta sin del av detta ansvar!
Alla tjänar på en god arbetsmiljö; både den som trivs och mår bra på sitt arbete och därmed gör sitt bästa på jobbet och företaget. Arbetsgivaren tjänar på en god och säker arbetsmiljö med en frisk, motiverad och effektiv personal.
När personalen trivs är effektiviteten och lösamheten ofta som bäst. Dessutom slipper arbetsgivaren onödiga sjukskrivningskostnader, kostnader för vikarier och/eller produktiobbortfall samt för rehabilitering - om personalen kan hållas välmående och skadefri. Arbetsgivaren har ju även ett praktiskt och ekonomiskt ansvar för personalen vid sjukdom eller arbetsplatsolyckor.
Alltså är det mer lönsamt för företagare med en frisk personal som kan arbeta – än skadade och sjuka anställda som inte kan bidra till att företaget bygger och tjänar pengar.
Den psykosociala arbetsmiljön är svår att identifiera och mäta. Den varierar med hur var och en på arbetsplatsen upplever sin arbetsplast och sin arbetssituation. Några kanske trivs bra på jobbet medan andra känner sig utanför gemenskapen, stressade eller att chefen inte förstår dem.
När det gäller den psykosocial arbetsmiljön är det särskilt tydligt att alla på en arbetsplats aktivt måste bidra till trivsel, ett bra samarbete samt se till att alla är delaktiga och accepterade.
Om problem uppstår på arbetsplatsen är det i första hand chefen som måste lösa detta, men alla måste hjälpa till om det skalll fungera!
Företagspolicy´s och företagskultur såsom stämningen och värderingarna inom hela företaget och inom arbetsgruppen, samt arbetsledningen på bygget är viktiga.
Chefer och arbetsledare har ett stort ansvar för att skapa förutsättningar för trivsel och god psykosocial arbetsmijö.
Var och en har sedan ett ansvar för att inom ramen för de förutsättningar arbetsledningen ger göra sitt bästa av situationen - både för sig själv och andra!
Mobbing är t ex när två eller flera personer "ger sig på" en person och om denne person då känner sig mobbad. Mobbing bland vuxna handlar ofta om utfrysning och elakt bemötande från t ex arbetskamrater. De finns också de som känner sig mobbade, eller kanske snarare åsidosatta av sin närmsta chef eller av ledningen på företaget.
Problem med chefen kanske egentligen beror på dåligt ledarskap och/eller en osund företagskultur än om mobbning. Men eftersom en anställd står i beroendeställning till sin arbetsgivare och chef kan det dåliga ledarskap som går ut över enskilda personer klassas som diskriminering eller trakasserier.
Problem mellan enbart två på arbetsplatsen jämställda personer kan oftats betraktas som en konflikt inte som mobbning eller diskriminering.
Konflikter, mobbing, diskriminering eller andra trakasserier på arbetsplatsen är - oavsett benämning - aldrig bra för arbetsmiljön, lönsamheten eller trivseln. Även om alla har ett ansvar så brukar detta - när personal inte mår bra på sitt arbete eller det finns konflikten inom arbetsgruppen - ytterst vara ett tecken på att företaget och/eller arbetsplatsen har ledarskapsproblem, dvs chefen har svårt att leda, stötta och samordna sin personal.
Den som har ansvaret att förebygga och reda ut sådana problem är i första hand den närmsta chefen. Men detta kan ju bli svårt om chefen själv är en del av problemet. Företagsledning och personalansvariga har övergripande ansvar för arbetsmiljön på företaget.
Du måste själv säga ifrån om något är inte känns bra på din arbetsplats. Om du känner dig stressad eller på annat sätt usatt eller otrygg.
Om du väljer att inte berätta för din chef eller annan kollega om hur du upplever din situation på arbetet så kan du heller inte räkna med att de skall veta hur du upplever din arbetssituation!
Om du inte vill tala med din närmsta chef om problemen du upplever på arbetsplatsen kan du försöka tala med chefens chef eller med personalavdelning, skyddsombud alternativt med en facklig företrädare.
Den fysiska arbetsmiljön är ofta enklare att analysera och hantera än den psykosociala. Den fysiska arbetsmiljön handlar om fysisk hälsa och säkerhet på arbetet.
Arbetsmiljöarbetet reglera i lag går ut på att förebygga av sjukdom och ohälsa till följd av luftföroreningar, ljud, buller, belastningsskador mm. Åtgärder skall vidtas för att förebygga olyckor på arbetsplatsen.
Det förebyggande arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats består i utbildning, information och praktiska åtgärder som skall förhindra bl a förslitningsskador genom dålig ergonomi och olyckor.
Ergonomi
Ergonomi är ett viktigt begrepp som handlar om den fysiska arbetsmiljön och hur kroppen reagerar på
t ex hårt arbete, snedbelastning eller stillasittande arbete.
"Ordet ergonomi betyder kunskap om arbete och handlar om samspelet mellan människan och den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön eller med andra ord, samspelet människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön."
Källa: Arbetsmiljöverket/ergonomi
Arbetsmiljöverket har det övergripande ansvaret för kontroll och information kring arbetsmiljöfrågor och säkerhet ute på olika arbetsplatser.
Arbetsmiljöverket arbetar främst med information och förebyggande åtgärder, att ta fram och uppdatera de som skall gälla för olika arbetsplatser, hjälper företag och andra i det förebyggande arbetsmiljöarbetet samt i utredning av de arbetsmiljöolyckor som inträffar. Alla arbetsgivare måste följa arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen, som innehåller de mer praktiska tillämpningsföreskrifter och förtydliganden kring arbetsmiljölagen.
- Arbetsmiljölagen, AML omfattar både den psykosocial och den fysiska arbetsmiljön.
- Arbetsmiljöförordningen är en av de viktigaste förordningarna inom arbetsmiljölagstiftningen.
- Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS (även kallad ”affsen”) - är den samling regler och lagar som bl a byggbranschen måste följa för att unvika olycksfall och ohälsa.
För den som inte fyllt 18 år är vissa arbetsuppgifter och arbetstider inte tillåtna. För arbetstiden finns begränsningar och regler för arbetstidens förläggning.
I en särskild bilaga i föreskrifterna Minderåriga (AFS 1996:1) finns en lista på vissa riskfyllda arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga:
- arbete där rasrisk finns
- arbete på hög höjd
- arbete med traktorer, motorredskap, fordon
- arbete med maskinellt drivna lyftanordningar, linbanor eller transportörer
- arbete med maskinellt drivna tekniska anordningar, vektyg
Undantag från förbudet:
- arbetsuppgifterna sker i undervisning under lärares ledning och i särskild undervisningslokal.
- arbetsuppgiften ingår i den minderåriges yrkesutbildning och sker under direkt ledning av särskilt utsedd instruktör eller om den minderårige redan har godkänd utbildning för arbetsuppgiften.
Bestämmelserna i föreskrifterna om minderåriga gäller, förutom arbetstidsreglerna, även för den är på praktisk arbetslivsorientering (prao) och arbetsplatsförlagd utbildning (apu). För apu ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen gälla om inte rektor bestämmer annat.
Arbetsmiljöfaktorer - byggarbetsplatsen
- Belysning, klimat (temperatur, drag)
- Luft, föroreningar, farliga ämnen, smittämnen. allergener
- Buller
- Vibrationer
- Ergonomi, Arbetsställning, Belastningsskador
- Olycksrisk, fall, ras, påkörning, brännskador, skär- och stickskador
- El, strålning, Elektromagnetiska fält
Källa:byggAi.se
Buller, damm, vibrationer samt dåliga arbetsställningar med felbelastning av kroppen som följd. Detta är något som många byggnadsarbetare utsätts för dagligen på sitt arbete. Viktigt är att vet hur man skyddar sig mot långsiktiga arbetsskador.
Mindre allvarliga skador såsom skär-, stick- och klämskador förekommer säkert oftare än vad som rapporteras. Liksom incidenter, dvs saker som gått fel på bygget men där ingen blivit skadat och därför ingen uppföljning eller rapportering skett.
Allvarliga olyckor sker tack och lov inte så ofta – men ibland händer riktigt otäcka byggolyckor där både yrkesarbetare och andra skadats allvarligt eller till och med dör. Detta handlar då ofta om ras och fallolyckor eller olyckor i samband med fordon och transporter på eller vid arbetsplatser.
Skydd mot arbetsskador och olycksfall:
- Personlig skyddsutrustning
- Klädsel
- Belysning
- Dammbegränsning
- Lyfthjälp
- Personlig hygien
- Fallskydd, skyddsräcken
- Gymnastik – uppvärmning och stretching
- Friskvård
- Kost, motion och vila på fritiden
På en byggarbetsplats förekommer hnatering av brandsfarliga ämnen och material samt en vissa arbeten som innebär särskild risk för uppkomst av brand, s k Heta arbeten. Arbetsmiljöverket utfrädar lagar och regler för hur brandskyddet skall fungera på en arbetsplats. Brandskyddsföreningen arbetar med utbildning och information om systematiskt brandskyddsarbete.
Lagar och regler:
Regler som styr brandskyddsarbetet för organisationer, bl a byggföreatg och enskilda, t ex husägare finns i lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Ytterst gäller lagen om ksydd mot olyckor.
- kommunens och statens skyldigheter och ansvar att förebygga och begränsa skador till följd av olyckor.
- enskilda personers och företags, inklusive husägares och hyresgästers, ansvar gällande främst brandskydd, t ex för att vidta och bekosta åtgärder som kan förhindra brand samt begränsa de skador som en eventuell brand kan orsaka.
- krav på ägare av vissa byggnader att upprätta en skriftlig redogörelse över brandskyddet i byggnaden.
- Förordningen SFS 2003:789:
innehåller mera detaljer och bemyndigar Räddningsverket att utfärda föreskrifter för hur lagen skall tillämpas. - Räddningsverkets föreskrift SRVFS 2003:10:
- redovisar vilka objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse över brandskyddet och beskriver omfattningen och innehållet i redogörelsen.
- allmänna råd om skriftlig redogörelse SRVFS 2004:4
- allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete SRVFS2004:3
- allmänna råd om brandvarnare i bostäderSRVFS 2004:2
- ansvaret för brandskyddsarbetet kartläggas
- vidtagna brandskyddsåtgärder beskrivas
- de som medverkar i brandskyddsarbete förstå och följa brandskyddssystemet.
- det systematiska brandskyddsarbetet vara dokumenterat och utgöra underlag för det praktiska brandskyddsarbetet i en byggnaden eller verksamhet.
Riskinventering
För att kunna arbeta systematiskt med att förbättra brandskyddet och informationen kring detta krävs att man först och färmst är medveten och känner till vilka riskerna är på arbetsplatsen!
Kartläggning av brandriskerna kallas riskinventering och omfattar bl a:
- Verksamhetens risker för brands uppkomst
- Verksamhetens risker vid brands uppkomst
Detta innebär bl a att man måste kartlägga brandfarlig verksamhet samt om en viss byggarbetsplats kan vara särskilt farliga att vistas på vid eventuell brand p g a att den är svår att utrymma eller om det på bygget - eller i byggnader och verksamheter i närheten av byggarbetsplatsen finns särskilt brand- eller explosionsfarliga material, gaser eller kemikalier som måste skyddas om en brand trots förebyggande åtgärder skulle uppstå.
När riskerna för uppkomst av brand samt vid hantering av uppkommen brand är kartlagda är det principiellt två saker som skall ingå i det förebyggande brandskyddsarbetet:- Förberedande åtgärder
Att vidta förebyggande åtgärder innebär att man på arbetsplatsen har en beredskap mot bl a brand kan redovisas som brandskyddsregler i brandskyddsdokumentationen. Exempel på förebyggande åtgärder är att det finns lämplig brandskyddsutrustning, fria utrymningsvägar, ansvarsfördelning och tydliga rutiner om brand skulle uppstå, utbildning och information för de som arbetar på arbetsplatsen. - Brandskyddsrutiner
Brandskyddsrutinerna beskriver bl a larmrutiner, utrymning, brandsläckning och hjälpa skadade och nödställda. Brandskyddsrutinerna innbär bl a hänsyn till arbetsplatsens utformning och antal människor som befinner sig på arbetsplatsen samt deras bedömda förmåga att klara av att ta sig ut vid brand.
För den enskilda arbetsplatsen kan det fölrebyggande brandskyddsarbetet t ex innebära:
Riskinventering- Ha koll på heta arbeten, t ex i form av svetsning och skärning, samt var och när i tiden dessa kommer att utföras.
- Om gasol eller brandfarliga kemikalier förvaras i byggnad eller i närheten av arbetsplatsen.
- Om det finns utrymmen på arbetsplatsen som kan vara särskilt svåra att utrymma om en brand skulle uppstå.
- organisera arbeten, tidplan och disposition av arbetsplatsen, t ex materialupplag så att risken för svetslopper och nadra brandrisker undviks
- planera och upprätta säkra utrymningsvägar (Arbetsmiljöverket har regler för detta)
- placera ut brandskyddsutrustning, t ex brandsläckare och brandfilt, samt informera alla om var brandskyddsutrustningen förvaras - och hur den används!
- informera och utbilda arbetstagare och underentreprenörer om brandskyddet på arbetsplatsen, ansvarsfördelning och rutiner om något skulle inträffa. Viktigt att informationen når alla under byggets olika skeden!
- ev. brandövning.
- Arbetsmiljöverkets föreskrifter
- Räddningsverkets allmänna råd
- Byggföretagets generella brandskyddsrutiner
- Vid behov görs en särskild riskinventering för det aktuella projektet och då kan tidplan samt intilligande verksamheter vara av betydelse.
Heta arbeten är arbeten som alstrar värme eller avger gnistor. För att få utföra heta arbeten måste du vara medveten om brandriskerna och kunna utföra arbetet på ett så säkert sätt som möjligt.
Vad är heta arbeten?Med heta arbeten syftas ofta på svetsarbeten, men också skärning och uppvärmning av t ex klister vid takläggning alstrar värme liksom arbeten med varmasfalt. Riskerna med heta arbeten är bl a:
- brännskador på de personer som arbetar i närheten,
- svetslågor eller svetsloppor kan komma i kontakt med brännbart material och orsaka brand
- värmeavgivning från heta verktyg och maskiner
- uppvärmda materialytor kan orsaka både brand och avgivning av giftiga gaser från smältande material.
- friktion mellan t ex slipyta och slipverktyg eller mellan sågklinga och material kan i värsta fall orsaka både brännskador, brand eller avgivning av giftiga s k brandgaser från uppvärmda material.
Tillstånd och certifikat
Arbetsmoment som är särskilt brandfarliga kräver speciell kompetens och utbildning. Den som utför heta arbeten ett giltigt certifikat liksom den brandvakten som ska bevaka att brand ej uppstår.
Den för arbetet tillståndsansvarige är vanligtvis beställaren eller någon av denne utsedd person. Den tillståndsansvarige skall också ha ett giltigt certifikat om denne utfärdar tillstånd för heta arbeten mer än 2 gånger/år. Särskilda försäkringsregler.
Försäkringsbolagen kräver att den som mer än två ggr per år utfärdar tillstånd för Heta Arbeten ska vara behörig och ha genomgått särskild utbildning. Brandvakt och hetarbetaren ska inneha giltigt certifikat för Heta Arbeten. Giltighetstiden för ett certifikat är 5 år sen måste det förnyas för ytterligare. Därefter kan det förnyas ytterligare 5 år genom utbildning.
De nordiska länderna har beslutat att godkänna varandras utbildningar i Heta Arbeten. Samtliga certifikat är giltiga till det datum som anges på respektive certifikat. De certifikat som är utfärdade av Brandskyddsföreningens eller dess motsvarighet i Finland, Norge och Danmark är godkända av försäkringsbolagen.
Certifikat
Personligt tillstånd för att få utföra heta arbeten är ett krav som försäkringsbolagen ställer. Avsikten är att endast den som har certifikat ska få utföra heta arbeten med anledning av brandrisken. Innehavare av certifikat ska ha minst den kompetens som erhålls vid genomgång av Svenska Brandskyddsföreningens (SBF:s) kurs "Heta arbeten". Se deras hemsida www.brandskyddsforeningen.se
Arbetstillstånd
Vid svetsning eller skärning där det finns särskild fara för brand eller explosion (t.ex. i tankar eller cisterner) krävs även ett arbetstillstånd som ska bifogas de skyddsföreskrifter som behövs för arbetet. Ett sådant arbetstillstånd utfärdas av arbetsgivaren. Se våra regler om svetsning och termisk skärning, AFS 1992:9 6 §.
Tillstånd
Heta arbeten är förbjudna i områden där t.ex. brandfarliga varor hanteras enligt förordningen om brandfarliga och explosiva varor, FBE. Generella undantag kan medges av byggnadsnämnd medan tillfälliga undantag medges av räddningsnämnd. Tillstånden för heta arbeten utfärdas då av personer utsedda av arbetsgivaren. Dessa personer ska bland annat ha genomgått Brandskyddsföreningens kurs "Heta arbeten".
Se SÄI-info 1999:3 på https://www.msb.se/ under Förebyggande, Brandfarligt och explosivt, Informationsblad.
Källa: Arbetsmiljöverket om Heta arbeten (länkarna är här uppdaterade)
Om brandsläckare
Använda brandsläckare
Använda pulversläckare
Använda skumsläckare
Använda koldioxidsläckare
Om brandfilt
Använda brandfilt
Pulversläckning/branddynamik
Alla byggföretag skall ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket bl a innebär:
- Förebyggande planering och åtgärder, t ex information
- Uppföljning och förbättringar
- Systematiskt arbetsmiljöarbete
Det skall finnas et skyddsombud och/eller en arbetsmiljöansvarig. Dessutom skall företag med mer än 50 anställda ha en särskild skyddskommitté.
Förebyggande arbetsmiljöarbete
Den stora andelen olyckor och incidenter/tillbud resulterar dock främst mindre allvarliga skador.
De allra flesta "olyckor" som sker i byggbranschen handlar om tillbud som inte resulterar i några personskador!
Det är just detta som det förebyggande arbetsmiljöarbetet handlar om, dvs att minska tillbuden - för då minskar ju också risken för personskador!
Ett företag som verkligen vill arbeta förebyggande måste också arbeta fram egna rutiner som passar de egna arbetsplatserna och det sätt man brukar organisera och fördela ansvaret på. För bästa resultat krävs kännedom om olycksriskerna, kartläggning av de tillbud som sker samt en i organisationen väl förankrad handlingsplan, som följs upp och med jämna mellanrum.
Arbetsmiljöplan
Arbetsmiljöplan tas fram innan byggarbetsplatsen etableras. En byggarbetsmiljösamordnare ska se till att detta sker.
Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet för planeringen av en så trygg och
säker arbetsmiljö som möjligt.
Arbetsmiljöplanen syftar också till att se till att företaget och byggarbetsplatsen följer arbetsmiljölagstiftningen. Byggarbetsmiljösamordnaren ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig på byggarbetsplatsen och genomföra de anpassningar av planen som behövs.
- De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen.
- En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras.
- En beskrivning av de arbetsmiljöåtgärder som vid bland annat följande arbeten ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska bli bra:
- arbete med risk för fall,
- schaktningsarbete med risk för ras,
- arbete med vissa kemiska eller biologiska ämnen,
- arbete i närheten av högspänningsledningar,
- arbete som medför risk för drunkning,
- arbete i brunnar och tunnlar,
- arbete vid vilket sprängämnen används,
- arbete med montering av tunga byggelement,
- arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik samt
- rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen.
All planering av byggnadsarbetena bör ske med hänsyn till arbetsmiljö och säkerhet samt grunda sig på den riskbedömning och den arbetsmiljöplan som upprättats för att minimera risk för ohälsa eller olycksfall. Exempel på planeringsunderlag som bör samordnas med arbetsmiljöplanen:
- Arbetsplatsens dispositionsplan (APD-plan) bör ta särskild hänsyn till riskerna och hur man skall förebygga dessa t ex för förbindelseleder mellan upplag, bodar och arbetsställe samt för transportanordningar. Man måste kunna röra sig på bygget på ett så säkert sätt som möjligt. Vägar för fordonstrafik ska dessutom separeras från leder för gående.
- Tid- och resursplaner för bygg- och anläggningsprojekt skall göras så att olika aktiviteter och moment kan utföras på ett sätt så att risk för skador och olycksfall undviks.
I stort sett bör alltså all planering av bygget utgå ifrån att arbetet skall kunna uföras på ett funktionellt och säkert sätt, genom att:
- motverka olycksfall på grund av fall eller ras,
- undvika att hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar på kroppen undviks,
- minimera exponering för buller, vibrationer, farliga ämnen och luftföroreningar.
Förhandsanmälan
Byggherren ska, utom vid mindre arbeten, lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas och se till det finns en uppdaterad och aktuell kopia av denna anmälan på byggarbetsplatsen.
Information om säkerheten på bygget
Arbetsmiljöplanen och lättbegriplig information om säkerhet och förebyggande åtgärder i projektet skall lämnas till alla som arbetar på bygget. Vid behov anordnas särskild utbildning, t ex om nya arbetsmetoder skall användas.
Skyddsronder
När ett bygge pågår som mest kan det vara lämpligt att gå skyddsrond en gång i veckan annars med kanske två eller tre veckors mellanrum. Man kan då använda checklistor för olika riskområden, verksamheter eller utrustningar. I skyddsrondsprotokollet tas upp förebyggande och avhjälpande åtgärder om man upptäckt risker i samband med skyddsronden.
Dokumentation för säkerheten vid framtida arbeten i byggnad
När arbetet avslutats ska dokumentation om konstruktion och utformning samt de byggprodukter
överlämnas till byggherren (beställaren/kunden). Dokumentationen är en form av relationshandling
som skall kunna användas med hänsyn till framtida arbetsmiljö, t ex i samband med åtgärder i byggnaden.
Inlänkat från arbetsmiljöverket.
Navigera via pilar i nedre högra hörnet och via menyn eller öppna i nytt fönster: svenska, english.
Källa: Arbetsmiljöverket.
För att arbetsmiljön skall bli så bra som möjligt måste alla ta sin del av ansvaret för säkerheten - och för trivseln!
Även om din mamma också jobbar på bygget... måste du själv ta Ditt ansvar!
Arbetsmiljölagen (AML 3 kap, 4 §):
Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de
åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och
iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att han underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om det skall fortsättas. (Paragrafen ändrad genom SFS 1991:677)
Länk: Arbetsmiljölagen (AML, kap 3)På arbetsplatsen har alla ett personligt och moraliskt ansvar
Det allra yttersta ansvaret för din egen kropp och hälsa har du själv. Förutom ditt personliga ansvar att uföra ditt arbete på ett säkert och bra sätt har du också ansvar att säga ifrån om något är fel eller inte känns bra eller tryggt.
Det spelar alltså mindre roll vilka lagar som gäller, vilka hjälpmedel som finns tillhands eller hur mycket våra chefer, arbetsgivare än anstränger sig att värna om säkerheten på arbetsplatsen - om du själv väljer att, t ex genom slarv eller nonchalans, äventyra både den egna och andras arbetsmiljö och trygghet.
Du måste själv ta din del av ansvaret för arbetsmiljön – och bl a se
till att använda skyddsutrustning på jobbet, respektera säkerhetsanordningar och avspärrningar mm,
säga ifrån om något saknas ur arbetsmiljösynvinkel -
samt inte utföra arbeten där säkerhetsföreskrifterna inte följs!
