Byggbranschen
Byggbranschen är en relativt stor och komplex bransch. Många människor, företag och organisationer verkar i, eller i anslutning till, byggbranschen.
Samtliga aktörer och intressenter inom byggbranschen bidrar på ett eller annat sätt till att branschen och byggprocessen skall fungera och generera så bra resultat som möjligt. Man kan nog påstå att resultatet av och kvaliteten i byggandet är ett mått på hur väl dessa människors arbeten och olika funktioner samordnas för att tillsammans uppnå bästa möjliga kvalitet och lönsamhet.
Bild:youcreate.se (logga: http://www.bygg.org/Youcreate_loggor.asp)
Texten under varje rubrik kan både öppnas och stängas ner igen - genom att klicka på rubriken
På Sveriges Byggindustriers hemsida finns information, statistik och prognoser som rör byggbranschen i egenskap av näringsgren och arbetsmarknad. För att tolka informationen korrekt är det viktigt att förstå skillnaden mellan begreppen byggsektorn respketive byggindustin, som är en del av hela byggsektorn.
Den svenska byggsektorn består av:
- Byggindustrin, dvs bygg- och anläggningsföretagen
- Fastighetsbolag/ -förvaltning
- Arkitektkontor
- Tekniska konsultbyråer
- Byggmaterialindustrierna
Byggsektorn i Sverige sysselsätter i storleksordningen 500 000 personer, vilket motsvarar ca 10 procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige (Källa: BI). Enbart Byggindustrin sysselsatte drygt 300 000 personer år 2008. Bygginvesteringarna motsvarade 8 procent av totala BNP.
Enligt 2008 års statistik utgjorde ovanstående verksamheter och företag 8% av företagen inom hela det svenska näringslivet. Utav dessa företag utgjorde småföretag med högst 4 anställda 88%. Totalt arbetade år 2008 16% av de anställda i byggsektorn i dessa företag.
Enligt 2008 års statistik utgjorde företagen inom byggindustrin 8 procent av samtliga företag inom hela näringslivet. Utav företagen i byggindustrin var 88 procent småföretag med högst 4 anställda och i dessa företag fanns 16 procent av alla anställda i byggindustrin.
På den svenska byggmarknaden är även utländska företag verksamma, bland annat från Tyskland och Polen. År 2008 var 40 utländska byggföretag medlemmar i arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, vilket motsvarar 1,3 procent av medlemsföretagen.
Byggindustrin har en stor andel egna företagare och år 2008 fördelades antalet sysselsatta enligt följande:
- Egna företagare: 20%
- Tjänstemän: 18%
- Yrkesarbetare (kollektivanställda): 62%
Tillfälliga utländska yrkesarbetare i Sverige kommer både från EU och utomeuropeiska länder. Det saknas statistik över hur många byggnadsarbetare från andra länder som är verksamma i Sverige. Många av dem arbetar tillfälligt i större projekt. En del arbetar via bemanningsföretag eller hos utländska företag som inte är anslutna till Sveriges Byggindustrier. Andelen utomeuropeiska byggnadsarbetare som söker arbetstillstånds via migrationsverket har ökat betydligt på senare tid.
År 2007 var mindre än 16% av de sysselsatta inom hela byggsektorn kvinnor. Inom byggindustrin var ca 8% kvinnor. Bland byggnadsarbetarna/hantverkarna var endast 0,7% kvinnor.
Ålderskurvan för personer som arbetar i byggsektorn visar att många kommer att gå i pension under de närmsta åren. Detta gäller både byggindustrin och byggsektorn som helhet. Andelen är störst inom tjänstesektorn där årligen 3-4% av de sysselsatta uppnår sin pensionsålder. Behovet av bl a arbetsledare, platschefer, civilingenjörer samt andra ingenjörer och tekniker bedöms därför öka framöver.
Sveriges Byggindustrier (år 2008)
Byggföretagen i Sverige har tidigare i huvudsak haft egen personal på sina byggarbetsplatser. De tidigare dominerande entreprenadformerna generalentreprenad och totalentreprenad har i allt högre grad ersatts med delade (och mycket delade) entreprenader vilket i sin tur påverkar både anställningsformer och kraven på samordning och kommunikation i projekten.
Trenden har på senare år varit att handla upp underentreprenörer för olika byggdelar och ansvarsområden i projekten. Både huvudentreprenörer och underentreprenörer anlitar dessutom i allt högre utsträckning arbetare anställda av bemanningsföretag. En stor del av yrkesarbetarna vid svenska byggarbetsplatser är idag utländsk arbetskraft. Ett problem härvid har varit att kunna verifiera kompetenser och att betala avtalsenligt lön.
Enligt en rapport från Sveriges Byggindustrier 2005, har strukturella förändringar varit att vänta inom byggsektorn bl a i takt med den ökade internationella konkurrensen och den befarade bristen på arbetskraft framöver.
Befarade effekter av internationaliseringen på bygg- och arbetsmarknaden:
- Pressad prisbild och en hämmande effekt på löneutvecklingen
- Ökad användning av utländsk arbetskraft via bl a bemanningsföretag
- Ökad uppdelning av entreprenader
- Utslagning av svenska entreprenörer och underentreprenörer
- Svårigheter för elever och lärlingar att komma ut på en arbetsmarknad som består av en större andel kortvariga företag och företag med färre egna anställda än tidigare.
- Påskyndande av strukturomvandlingen i byggsektorn
Kring byggbranschen finns flera intressenter bl a:
- Gymnasieskolor, yrkeshögskolor och Tekniska högskola, som utbildar olika kompetenser och yrkesroller inom byggbranschen.
- Banker som finansierar projekten tills de är klara och kunden (ofta byggherren) betalat allt.
- Myndigheter som ställer krav på att lagar och regler följs samt hanterar bl a tillstånds- och bygglovsärenden.
- Återförsäljare och transportörer av byggmaterial, som säljer och levererar de material som byggföretagen köper in för att bygga med.
- Maskin- och verktygsbranschen.
- Transportörer av avfall och avfallsbolag, som tar hand om det rester, spill eller rivningsavfall som uppkommer under byggprocessen.
- Bransch- och olika yrkesorganisationer
Arbetstagarorganisationer
Byggnadsarbetareförbundet är det största fackförbundet inom byggsektorn. När det gäller lönefrågor så styrs dessa upp av ett kollektivavtal som arbetsgivaren skall följa. Kollektivavtalen tas fram och godkänns av både fackförbunden och arbetsgivarnas gemensamma organisation.
Arbetsgivareorganisationer
Sveriges Byggindustrier representerar byggföretagen som är arbetsgivare. Inom Sveriges Byggindustrier fick också branschsammanslutningar för olika specialentreprenörer.
Bild:YouCreate.se
Inom byggbranschen finns bland annnat följande yrkeskategorier:
- projekt- och byggledare
- arkitekter
- byggnadskonstruktörer och andra teknikkonsulter, t ex geotekniker, installationstekniker
- CAD-ritare
- byggnadsarbetare och annan kollektivanställd personal, t ex städare
- elektriker, rörmontörer och andra installationstekniker
- byggmaterialbranschen som säljer och levererar material till byggarbetsplatserna
Utbildningsnivå och kompetensförsörjning i byggbranschen
Statistiska jämförelser visar att utbildningsnivån inom byggbranschen är
generellt lägre än i många andra branscher, t ex tillverkningsindustrin.
En förklaring till detta kan enligt Sveriges Byggindustrier vara att statistiken för byggbranschen
inte inkluderar alla de med högskoleutbildning som arbetar som konsulter i byggsektorn utan bara de som
'arbetar i byggföretagen där flertalet qår yrkesarbetare. Inom t ex tillverkningsindustrin finns
projektörerna och andra specialistfunktioner ofta i samma företag och tillhör därmed branschen.
En stor del av kompetensutvecklingen i branschen sker internt i företagen eller via branschorgan. Detta kan ses som en del av det livslånga lärandet som ligger utanför den formella utbildningen vid skolor och universitet.
På sajten byggare.com finns information om olika byggyrken. Här visas exempel på yrkesarbetare. Genom att hålla på den röda respektive gröna pilen intill texten i bilden scrollar du upp och ner i listan och kan även klicka på länkarna för att läsa mer information om de olika yrkena direkt på sajten byggare.com:
På sajten byggare.com finns också information om olika ingenjörsyrken. Här visas några exempel. Genom att hålla på den röda respektive den gröna pilen intill texten (nere till höger) i bilden scrollar du upp och ner i listan och kan även klicka på länkarna för att få mer information direkt på sajten byggare.com:
Byggprogrammet på gymnasiet är den vanligaste utbildningsvägen för flera av hantverksyrkena inom byggbranschen.
Maskinförare samt El- och Energiprogrammen har också inriktningar som är yrkesförberedande inom byggbranschen, t ex Elteknik respketive VVS- och kylteknik.
Byggprogrammet - inriktningar:- Anläggning - Inriktning mot att bygga vägar, järnvägar, broar, vattenrör och avloppsrör, samt att anlägga parker och torg. Även bergarbeten ingår.
- Husbyggnad - Inriktning mot trä, betong, mureri, glasmästeri eller golvläggning.
- Måleri - Inriktning mot målning (både inom- och utomhus), glasmästeri och golvläggning.
- Plåtslageri - Inriktning mot plåtslageri, isolering och ventilation.
De yrkesinriktade gymnasieprogrammen varvar teoretiska och praktiska moment. Dessutom ingår 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning. Utöver de kommunala gymnasieprogrammen finns ett antal av BYN godkända utbildningsgivare.
Många av yrkesutbildningarna har en lärlingstid på 1-3 år efter avslutat gymnasium - innan yrkesutbildningen anses helt avslutad.
Teknikprogrammet
Teknikprogrammet på gymansiet har inga nationellt fastställda inriktningar. Varje skola bestämmer vilka inriktningar de skall erbjuda. Programmet förbereder för vidare studier på universitet och högskola. Till skillnad från andra studieförberedande gymnasieprogram t ex det naturvetenskapliga programmet kan teknikprogrammen lokalt även erbjuda en mer yrkesförberedande profil. Genom att läsa tillvalsämnen kan eleverna oftast skaffa sig en särskild behörighet till t ex civilingenjörsutbildningen.
Teknikprogrammet och även andra gymnasieprogram kan ge behörighet till t ex ingenjörsutbildningar på högskolan.
En byggnadsarbetare är färdigutbildad och fullbetald först sedan yrkesbevis utfärdats. Yrkesbevis fås efter fullgjord utbildning inklusive lärlingsperiod.
Det finns tre formella utbildningsvägar för byggnadsarbetare i Sverige:
- Gymnasieskolans byggprogram 3 år
- Traditionell lärlingsutbildning och distansutbildning
- Vuxenutbildning
Samtliga alternativen ovan inkluderar, eller avslutas med, en lärlingsutbildning inom valt yrkesområde. Via validering kan den som har annan utbildning eller yrkeserfarenhet, t ex från annat land, placeras in på relevant nivå i färdigutbildningen.
BYN utbildar och vägleder den som skall vara handledare för en lärling på arbetsplatsen under färdigutbildningen.
Lärlingen får en utbildningsbok som används vid planering av olika moment i färdigutbildningen samt för att stämma av utförda moment och resultat. Handledaren upprättar utbildningsplan tillsammans med lärlingen.
Lärlingslöner
Efter grundutbildning vid gymnasium, efter validering eller i
kombination med distansutbildning för traditionella lärlingar ser
löneutvecklingen ut enligt tabell:
Källa: Byggnads hemsida (2010)
En yrkesarbetare som vill arbeta med andra yrken och befattningar inom byggbranschen kan välja att göra detta genom att vidareutbilda sig vid yrkeshögskolan. Arbetsgivare kan själva tillhandahålla utbildning för de egna yrkesarbetare som t ex vill bli arbetsledare och så småningom platschefer.
Arbetslösa yrkesarbetare kan få hjälp med validering och/eller vidareutbildning genom arbetsförmedlingen. Ofta anlitas då de utbildningsanordnare som finns under myndigheten för yrkeshögskolan och som är godkända av BYN.
En yrkesarbetare som skulle vilja läsa till civilingenjör måste söka in till Tekniska högskolan. Där krävs grundläggande behörighet samt särskilda kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena matematik, fysik och kemi.
Kunskaper som inte är dokumenterade kan ibland prövas t ex på Komvux som ger de kurser som krävs för att få särskild behörighet
Inom NCC finns två möjligheter för en byggnadsarbetare att bli arbetsledare:
- NCC´s egen arbetsledarskola 2 år med lön. Utbildningen varvas med praktiskt arbete/anställning som arbetsledare.
- Yrkeshögskola på deltid, dvs arbete som arbetsledare och studier kvällstid samt ca 1 dag i veckan – med lön.
Företagets erfarenheterna av att låta yrkesarbetare arbeta som arbetsledare är goda. De stannar t ex oftast längre i sin befattning än vad högskoleingenjörerna gör. Vilka som därefter blir platschefer beror mycket på personliga egenskaper, såsom ledaregenskaper och självförtroende.
Källa: Rapport om validering i byggbranschen.
Yrkeshögskolan lyder under Myndigheten för yrkeshögskolan. Kursutbudet vid yrkeshögskolan bestäms av efterfrågan på arbetsmarknaden. Tillgång till utbildning och innehåll i olika utbildningar kan därför variera.
Den främsta skillnaden mellan KY- och YH-utbildningar är att de lyder under olika förordningar. Därför kan utbildningsutbudet se ganska lika ut.
Kvalificerad yrkesutbildning, KY, håller på att fasas ut. År 2013 då de skall ersättas helt av yrkeshögskoleutbildningarna.
För att vara behörig till en yrkeshögskoleutbildning krävs normalt avslutat gymnasium med grundläggande högskolebehörighet, men utbildningsgivarna har möjlighet att själva avgöra hur antagningen skall ske och bevilja behörighet för individer som man anser kan tillgodogöra sig utbildningen ändå.
Civilingenjör, Högskoleingenjör, Arkitekt och Lantmäteriutbildning är exempel på högskoleutbildningar med anknytning till byggbranschen.
Tekniskt basår
Tekniskt basår är en behörighetskompletterande eftergymnasial
utbildning som ska göra studenten behörig till civilingenjörs- eller
högskoleingenjörsutbildning vid teknisk högskola.
Utbildningen tar ett år, innehåller matematik, fysik och kemi och riktar sig till dem som inte har förkunskaper motsvarande Naturvetenskapsprogrammet. Vanligtvis är det de tekniska högskolorna som själva anordnar utbildningen.
Ibland anordnas en kortare variant kallad teknisk bastermin för de som endast saknar ett mindre antal kurser för behörighet.
Civilingejörsutbildning
Civilingejör inom bygg- och anläggningsbranschen läses inom Väg- och vattenbyggnad vid
tekniska högskolorna i Göteborg, Lund, Stockholm och Luleå.
Civilingenjörsutbildningen väg- och vatten riktar sig ofta mot anläggningsprojekt såsom vägar, järnvägar, broar, hamnar samt husbyggnadsteknik. De olika högskolorna väljer själva sin profil.
Exempel på huvudinriktningar från Lunds tekniska högskola:
- Trafikplanering
- Byggnadsteknik, med betoning på byggandet av hus
- Vattenresursplanering
Arkitektutbildning
Arkitektutbildningen kan läsas fyra högskolor i Sverige.
Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng och är uppdelad i två etapper.
Efter tre år finns möjlighet att avlägga kandidatexamen.
Det finns också en utbildning inom Arkitektur och Teknik som tar fasta på de mer tekniska delarna inom arkitektyrket. För att ta både examen i arkitektur och som civilingenjör krävs sex års utbildning.
Antagningen till arkitektutbildningen sker via betyg, via högskoleprov eller via ett särskilt arkitektprov, med en tredjedel av platserna vardera.
Lantmäteriutbildning
Lantmäteriutbildningen finns på 5 orter i Sverige med har varierande innehåll och längd
(upp till 5,5 år. Behörighetskraven varierar också med utbildning och studieort.
Lantmäteriutbildningen leder till kandidat-, lantmäteriingenjörsexamen respektive civilingenjörsexamen. Det finns tre huvudområden att specialisera sig inom:
- Tekniskt lantmäteri/geografisk informationsteknik
- Mark- och fastighetsjuridik /fastighetsbildning
- Bygg- och fastighetsekonomi
Högskoleingenjör
En högskoleingenjör har examen från tekniska utbildningar på minst tre år,
det vill säga med minst 180 högskolepoäng. I jämförelse civilingenjörsutbildningar är
högskoleingenjörsutbildningar mer praktiskt orienterade och innehåller inte
lika mycket matematik och fysik men kraven.
Utbildningen till högskoleingenjör förekommer vid fler lärosäten och olika examenskrav gäller för olika högskolor och utbildningar.
Tekniskt sett går det att också avbryta en civilingenjörsutbildning för att ta ut en högskoleingenjörsexamen efter tre år.
Byggare.com
Sveriges Byggindustrier
Byggnads
www.byn.se
Myndigheten för yrkeshögskolan
Validering av byggkompetens:
European Lifelong Learning Policy – Case study Sweden
Livslångt lärande i Sverige - lägesrapport:
National Lifelong Learning Strategies Country report - Sweden
