Ljud och ljudisolering
Ljud är en vågrörelse och en svängning. En ljudvåg är en svängning som breder ut sig i luften och genom material, t ex väggar. Hur starkt och hur långt ljudets vågrörelse fortplantar sig beror på luftmotstånd och motståndet i materialen ljudvågen skall ta sig igenom.
Är det vindstilla ute hörs ljudet längre bort än om det blåser kraftigt och luften rör sig i virvlar. Ljudet hörs dock bättre i medvind där det följer med luften vindrörelse.
Inomhus fortplantar sig ljud som luftljud, stomljud och stegljud. Ljudvågor i luften kan fortplanta sig genom att skapa vågröresle i t ex en vägg som sedan övergår till nya vågrörelser och luftljud på andra sidan väggen.
Texten under varje rubrik kan både öppnas och stängas ner igen - genom att klicka på rubriken
Hur mycket ljud som hörs igenom en vägg beror på ljustyrkan - samt på materialet i väggen och hur materialet är infäst, t ex:
- Skivmaterial med stor spännvidd har t ex större benägen het att vibrerar och därmed fortplanta ljudets vågrörelse in i nästa rum.
- Om väggen är en skivregelvägg med isolering mellan reglarna (ljudisolerad vägg) bromsar däremot isoleringsmaterialet upp ljudvågorna så att inte lika mycket släpps igenom till andra sidan väggen.
Beroende på vad ett rum eller en lokal skall användas till förekommer olika krav på rumsakustik och efterklangstid:
- Akustik är ett mått på hur ljudet reflekteras, studsar och fortplantas eller dämpas. Akustiken i ett rum beror på materialytornas ljudegenskaper. Ett poröst material bromsar upp luftrörelsen och dämpar därmed ljudets framfart. En del av den energi som ljudvågen har går åt till att sätta det mer tröga och porösa materialet i rörelse. Även vågformade material och material med ojämn yta bromsar på detta sätt upp ljudvågens energi.
- Efterklangstid är den tid det tar för ett ljud att avklinga och försvinna efter att ljudkällan stängts av. Ett rum med hårda golv och väggytor har längre efterklangstid och ger bättre hörbarhet än ett rum med ljuddämpande material och ytor.
Ljud mäts i ljudstyrka (decibel) och frekvens (Herz), dvs i antal svängningar per sekund. Ljudstyrka mäts i decibel, dB och kan mätas med decibelmätare. Konstant hög ljudnivå kan ge hörselskador.
Decibelnivå och ljudupplevelse<15 dB - ljudet är knappt hörbart.
50 dB - vanlig samtalston.
80 dB - trafikljud i stadsmiljö.
> 115 dB - ljudet kan upplevas som smärta.
Rent fysiskt tål vi en viss mängd ljudenergi per dag. Det är den sammanlagda mängden buller och ljud avgör om en hörselskada uppstår. Det är när känslehåren i örats sinnescellerna utmattas eller gått av.
Luftljud sprids genom luften från t.ex. tal, musik och trafik. Ljudvågen kan sätta en vägg i svängningar, som i sin tur sätter luften på andra sidan i svängningar. Luftljud kan också gå direkt genom hål, springor och otäta rörgenomföringar.
Det gäller att bygga tätt när ljudkraven är höga
Luftljud hindras bra med tjocka tunga massiva material t.ex.
väggar av betong eller med lätta väggar med mjuk isolering
som tar upp, absorberar och dämpar svängningarna.
Oavsett vilken byggteknik och vilka material som används är utförandet på plats ute på bygget mycket viktigt om man skall uppfylla ljudkraven, t ex:
- Isolering måste läggas så att det inte uppstår glipor
- Genomföringar som kan ”läcka” ljud undviks
- Fogar mellan material och byggdelar ljudtätas.
Ljudvågorna i ett rum kan bromsas upp med hjälp av absorbenter, dvs isoleringsksivor som fästets eller hängs ner från tak eller på väggarna, och av möbler, mattor och annan inredning som "fångar upp" ljudvågen och förhindrar luftljudets rörelser i rummet. På så sätt minskar buller och eko i det rum där ljudet uppstår - samt vidare transport av ljud till andra utrymmen.
Stomljud uppstår när ljud fortplantas via byggnadsstommen. Det komma ifrån tillfälliga ljudkällor eller från mer varaktiga och permanenta ljudkällor, t ex vibrationer från fläktmotor, vattenledningsrör, hissen eller ljudet från en dörr eller ett fönster som stängs.
Stomljudet kan spridas mycket långt från ljudkällan i t.ex. en armerad betongstomme.
Stegljud uppstår när människor går på ett bjälklag eller ett golv. Stegljudet fortplantar sig via stommen och kan därför även betraktas som en form ett stomljud och som luftljud om det breder sig visare ut i och mellan olika rum.
Bäst ljuddämpningseffekt för steg- och stomljud får om man kan begränsa ljudet direkt vid källan, dvs där det uppkommer – i golvkonstruktionen, i trapphuset, i ventilationen eller hissenmaskineriet.
- Stegljud dämpas t ex genom att man placerar ett mjukare skikt under golvet, mellan golvskitet och bjälklaget. Har man problem med stegljud hemma kan man få bort det genom att lägga ut mjuka mattor på golven. Mattor tar också upp och dämpar luftljud i rummet.
- Hissmotorer och fläktar monteras på dämpande gummikuddar som motorer i bilar.
Stegljudets värsta fiende är nog mjuka golvbeläggningar samt att lägga golvet på t ex sandfyllning (s k flytande golv). Stegljud från trappor kan begränsas vid anslutning av trappan till resten av stommen och/eller med hjälp av mjukare gummi beläggning på trappstegen.
Byggnadstekniska åtgärder för att hindra spridning av buller, ex:
- Ljudisolerade ytterväggar behövs för att bland annat trafikbuller och andra ljud som kommer utifrån.
- Fönster och dörrar med ljudisolering i fasad
- För att förhindra att ljud sprider sig mellan lägenheter behövs ljudisolering i bjälklag, väggar mellan lägenheter, lägenhetsdörrar och i trapphus. I kontorslokaler, sjukhus och hotell ställs höga krav på ljudisolering.
- Akustikplattor används för att minska på buller inomhus – framförallt i det rum bullret uppkommer.
- Skydd mot trafikbuller sker ofta i form av anläggning av vallar, murar eller bullerplank längs hårt trafikerade vägar som gränsar till bebyggelse.
- Ljudisolera installationer som alstrar buller.
