Värme
Olika byggmaterial och byggdelar har olika förmåga att leda värme eller att isolera. En byggnad värmeisoleras om det behövs för att få ett behagligt inomhusklimat och för att spara energi genom att minimera uppvärmningsbehovet under vintern - samt behovet av tillförd kyla (t ex luftkonditionering, AC) under sommaren.
Värmeledningsförmågan hos ett material har mycket med materialets densitet och porositet att göra. Ett poröst och "luftigt" materialet brukar innebära att materialet har en bra värmeisoleringsförmåga, under förutsättning att luften inte rör sig i materialet. Mineralull och cellplaster är exempel på material som isolerar väl – både mot värme och mot kyla!
För värmeisolering i byggnader används bl a mineralull (stenull respketive glasull, cellplast och cellulosa. Förr i tiden användes t ex träspån, papper eller torv för att isolera byggnader.
Texten under varje rubrik kan både öppnas och stängas ner igen - genom att klicka på rubriken
Kommande avsnitt!!
Värmeledningsförmåga och värmemotstånd är materialegenskaper Ett material som har dålig värmeledningsförmåga har desto bättre värmemotstånd:
- Material som inte leder värme så bra fungerar alltså desto bättre som isoleringsmaterial i en byggnad!
- Ett material med god värmeledningsförmåga också fortare kallt när det utsätts för kyla.
Byggmaterial har alltså olika förmåga att leda värme respektive att isolera mot värme eller kyla, t ex:
- Metall leder både värme och kyla bättre än trä - alltså är metall sämre än trä som isoleringsmaterial
- Trä leder värme bättre än mineralull - alltså är trä sämre än mineralull som isoleringsmaterial
Ett enkelt jämförelsetest: Ett materials förmåga att leda värme upptäcker man enkelt genom att känna vilket material som blir varmast på ytan om de utsätts för en värmekälla.
- Testa t ex att lägga en träbit, t ex en träslev, och en metallbit, t ex en sked, i frysen.
- Vänta någon timme och ta sedan ut de båda bitarna och känn vilken som är kallast.
- Metallbiten känns kallast, eller hur? Vilket material är då sämst som isoleringsmaterial?
Olika byggmaterial har olika värmeledningsförmåga, dvs värmekonduktivitet som mäts i W/m•K och betecknas med Storheten betecknas med lambda.
Ju lägre lambdavärde desto bättre isoleringsförmåga. Glasull, stenull och olika cellplaster samtliga bra värmekonduktivitet - ofta mellan 0,030 och 0,045 W/mK.
Värmekonduktiviteten anger materialets värmeledningsförmåga vid en medeltemperatur på +10°C. Metarialets värmeledning ökar när temperaturen ökar.Värmemotstånd är motsatsen till värmekonduktivitet. Ju lägre värmeledningsförmåga ett material har desto bättre är värmemotstånd i materialet och desto bättre isoleringsförmåga.
Värmemotståndet räknas ut genom att mäta materialets tjockleken (meter) och dividera detta med värmekonduktiviteten i W/m•K.
Fysiskt beror värmeledningsförmåga och värmemotstånd på byggmaterialens förmåga att hålla luften i materialet stilla och på så sätt behålla temperaturskillnaderna på båda sidor om materialet.
Ett byggmaterials värmeegenskaper brukar framgå av produktspecifikationer eller annan information som ofta kan hämtas på materialtillverkarnas hemsidor.
Det går åt energi för att värma upp eller kyla ner en byggnad och energi kostar pengar. Värmeisolering i ett hus har därför stor ekonomisk betydelse - både samhällsekonomiskt och privatekonomiskt för den som äger respektive hyr huset.
Värmeisolering används för att begränsa transporten från ett uppvärmt utrymme till utomhusluften eller till ett kallare utrymme - som skall vara kallt! Exempel på byggmaterial som används för att värmeisolera är mineralull och cellplast.
En byggnads sammanlagda värmeisoleringsförmåga hos isoleringsmaterial, stommaterial, beklädnadsmaterial och andra material som ingår i konstruktionen används för att beräkna byggnadens U-värde.
Varje byggprodukt har ett U-värde som kan fås av tillverkaren. För byggprodukter som används i ytterväggar och för isoleringsändamål finns ofta U-värdet att hämta på materialtillverkarens hemsida.
Observera att U-värdet kan variera mellan olika byggprodukter/produktbeteckningar trots att de består av samma material. Detta beroro på olika produkters olika densitet och sammansättning.
Värme- och uftläckage genom springor, glipor i isoleringen, köldbryggor m.m. kan försämra värmeisoleringsförmågan. I värsta fall kan brister i utförande orsaka kalla ytor och drag inomhus - och onödigt höga uppvärmningskostnader.
Det är därför viktigt att isolering rätt, använda lufttätning/ångspärr på rätt sätt samt vindskydd i tak och yttervägg.
Montering av material och byggdelar samt hur man utför anslutningsdetaljer är extermt viktig för en byggnads framtida energiförbrukning och uppvärmningskostnader!
Där ett material med dålig värmeledningsförmåga går igenom ett isoleringsskikt blir det en köldbrygga. Köldbryggan gör att värmeförlusterna blir större än motsvarande konstruktion utan köldbrygga. En annan bieffekt är att de invändiga ytorna vid köldbryggan blir kallare och får en kylande effekt på inomhusklimatet. Vid höga temperaturskillnader kan kondens uppstå i och på material vid köldbryggan.
Köldbryggor är ibland svåra att undvika helt. Detaljutförandet vid hörn och bjälklagsövergångar måste vara lösta på ritningarna.
På bygget gäller det att man gör anslutningar enligt ritning så att det inte uppstår onödiga köldbryggor.
- Bjälklag – ytterväggs anlutning - Köldbryggor kan uppstå där bjälklag ansluter
till ytterväggar. Fasad-, grund- och balkongisolering måste utföras enligt
anvisningar i ritning eller anvisningar från leverantör.
- Lägg t ex isolering förbi bjälklagsändar och andra anlutningar på ett sätt som förhindrar att s k köldbryggor uppstår.
- Ytterväggar - I ytterväggskonstruktioner av regelväggar kan reglar med sämre
isoleringsförmåga bilda köldbryggor i ytterväggen. Köldbryggor i regelväggar
undvika bl a genom att:
- använda särskilda lättreglar som är isolerade eller som inte tar upp så mycket plats i konstruktionen utan medger ett relativt tjockt isoleringsskikt även där reglerna är placerade.
- Ett extra isoleringsskikt läggs utanpå reglarna.
- Yttertak - Värmeläckage mot yttertak orsaka inte bara höga energi
och uppvärmningskostnader utan kan även vara orsak till kondens,
isbildning och i värsta fall nedbrytning av takkonstruktionens hållfasthet.
Å andra sidan kan värmeläckage genom taket bidra till förbättrad snösmältning och
minskad snöbelastning på taket under vintern.
Åtgärder mot köldbryggor och andra värmeförluster i taket kan exempelvis vara:
- ventilerad luftspalt och/eller
- isoleringsåtgärder av tak, vindsbjälklag och takbjälkar.
Energibesparande åtgärder lönar sig framförallt vid nybyggnad - både ur miljö och kostnadssynpunkt!
- Värmeisolering – i ytterväggar, grund och tak, hindrar värmen inomhus att ”försvinna” ut genom väggar och tak.
- Vindskydd – i yttervägg och tak, förhindrar drag och luftrörelser i isoleringsmaterialet, vilket annars kan försämra t ex ytterväggsisoleringens effektivitet.
- Lufttäta skikt – i yttervägg och tak förhindrar inomhusluften att tränga ut ur konstruktionen med risk att det uppstår både energiförluster och kondens och fuktproblem på kallare ytor i konstruktionen.
- Fuktskydd – känsliga material i ytterväggar, tak och grund måste fuktskyddas. Eftersom vatten leder värme bättre än de flesta byggmaterial försämras deras isoleringsförmåga väsentligt om dom blir böta eller fuktiga!
- Återvinna värme ur frånluften och använda denna värme för at värma upp tilluften.
- Utnyttja tillförd värmeenergi optimalt genom att undvika värmeförluster via ledningar.
- Installera värmekonvektorer vid stora fönsterpartier för att minimera köldbryggorna (stora fönsterpartier är dock ingen energisnål byggteknik i sig, men trevligare och sundare med ljusinsläpp, än att behöva stirra in i en vägg!)
Energibesparande åtgärder i befintliga hus lönar sig - för de byggare och hantverkare som skall göra jobbet och för de som säljer byggmaterialen.
För den som äger huset och skall betala gäller det att väga för- och nackdelar, en bättre komfort och lägre energikostnader mot kostnaden att utföra åtgärden.
Det kan löna sig både ur energi, miljö och kostnadssynvinkel att noga överväga både kostnads och miljöaspekter med
att genomföra energibesparande åtgärder i befintliga hus.
Bäst för miljö och ekonomi blir det kanske om energiåtgärderna
görs i samband med planerat underhåll och renovering av huset, dvs när det ändå är dags att rusta upp eller bygga om.
Att ersätta gamla men kanske fortfarande funktionsdugliga material och produkter med nya mer energieffektiva innebär ju också en påverkan på miljön:
- De nya produkterna och materialen skall tillverkas, transporteras och installeras.
- Gamla material och produkter rivas ut, transporteras bort och slängas (eller använda i något U-land och förbruka energi i där istället)
Med noga planering och utförande av "rätt" energiåtgärder vid "rätt" tillfälle blir det antagligen
bättre både för plånboken - och för miljön:
Kostnaderna att köpa nya material och att göra jobbet kan överstiga de inbesparingar man gör på en lägre
energi- och uppvärmningskostnader man får.
Payoff-tid brukar ekonomerna kalla den tid det tar från åtgärd och avbetalning av investering. Generellt sett brukar man eftersträva en så kort pay off tid som möjligt och absolut maximum (för en fastighetsekonom) brukar vara när pay off-tiden är lika lång eller längre som tiden fram till det åter finns behov för renovering och åtgärder i byggnaden.
Flera av de företag som tillverkar och säljer isoleringsmaterial har beräkningsprogram på sina hemsidor där det går att göra en översiktlig beräkning av hur mycket energi och kostnader som kan sparas efter t ex tilläggsioslering av en bostad.
Beräkningsprogram (Rockwool) Beräkningsprogram (Isover)
Beräkningsprogram (Paroc) - Zip-fil för nedladdning
Ju mer detaljerad och exakt information som finns tillgänglig om
den befintliga byggnaden och de geografiska förutsättningarna
- desto säkrare blir också resultatet av energiberäkningarna.
Genom att göra en överslagsberäkning över hur mycket energi som går att spara vid t ex tilläggsisolering
och sedan be att få en prisuppgift på arbete och material går
det att beräkna hur lång tid det tar innan åtgärden lönat sig!
