Lättbetong
Lättbetong är liksom vanlig betong ett cementbaserat byggnadsmaterial. Skillnaden mellan betong och lättbetong ligger främst i materialegenskaperna samt i ballasten. Medan betong innehåller stenmaterial som ballast har lättbetongen luftporer och har därför lägre densitet och hållfasthet men bättre isoleringsförmåga.
Lättbetong tillverkas i Sverige sedan 1920-talet och
kallades till en början gasbetong, eftersom materialet innehåller luftporer som bildas
i samband med tillverkningsprocessen. Autoklaverad lättbetong är den idag vedertagna benämningen.
Lättbetong som förr innehöll alunskiffer
hade en blåaktig färg och kallades därför blåbetong.
Blåbetong avger hälsofarlig radon-gas.
och tillverkningen av alunskifferbaserad lättbetong förbjöds därför från och med 1975, men kan förekomma i hus byggda fram
till ca 1980.
Sedan 1930-talet framställs också lättbetong baserad på cement och sand vilket är basråvaror i dagens lättbetong.
Förutom luft, kan lättbetong också innehålla andra lättare ballastmaterial, t ex leca och kan då benämnas lättballastbetong.
Texten under varje rubrik kan både öppnas och stängas ner igen - genom att klicka på rubriken
Basråvarorna i lättbetong idag är cement, kalk och finmald kvartssand.
Ibland ingår också andra material som gips eller masugnsslagg
samt tillsatsmedel.
Tillsatsmedlens andel utgör oftast mindre än 1 % av den färdiga lättbetongens vikt.
I tillverkningsprocessen blandas dessa råvaror med vatten och jäsningsmedel, t ex aluminiumpulver.
| Sand | 250 kg/m³ |
| Vatten | 30 l/m³ |
| Cement | 125 kg/m³ |
| Kalk | 59 kg/m³ |
| Anhydrit / Gips | 22 kg/m³ |
| Aluminiumpulver | 0,3 kg/m³ | >
| Återvunnen lättbetong (gjutmassan som blir över i skärningsproceduren) | 25 kg/m³ |
Stålmängden i balkar och element med armering är i genomsnitt 25 kg/m3. Korrosionsskyddet utgörs av en polymer produkt 0,35 kg/m3
- De ingående materialen males och blandas med vattnet och massan hälls i stålformar. När materialblandningen jäser och stelnar avges vätgaser som ger materialet en porös struktur.
- Efter jäsnings- och stelningsprocessen har material fått en elastisk och bearbetningsbar konsistens - ungefär som lera. Då kan den blivande lättbetongen med hjälp av maskiner skäras till ytterligare till önskade produkter, såsom block och balkar i olika mått.
- När den blivande lättbetongen fått sin slutliga form behandlas produkterna i en autoklav med ånga i hög temperatur samt under tryck. Efter autoklavprocessen har ett nytt mineral bildats av de ingående basråvarorna. Detta mineral kallas tobermorit.
Lättbetong kan köpas som:
- block i olika storlekar för att mura upp grund eller väggar
- balkar som upplag och avväxling
- väggelement, takelement och bjälklagselement
- plattor till t ex tunnare innerväggar eller hyllsystem
Byggdelar av lättbetong kan vara armerade
eller oarmerade beroende av belastning och krav på hållfasthet.
I förarmerade lättbetongprodukter utgör mängden stål i genomsnitt 25 kg/m3 lättbetong.
Stålet är då behandlat för att stå emot korrosion.
Avgörande för lättbetongens specifika egenskaper, t ex hållfasthet och värmeisoleringsförmåga är densiteten som bestäms redan vid tillverkningen. Densiteten och porstrukturen ger lättbetongen dess unika egenskaper, t ex U-värdet.
U-värde
U-värden för olika material och byggdelar kan tillhandahållas av leverantörerna. U-värdet för ett helt hus beräknas genom att U-värden för alla ingående material i byggnadens klimatskal viktas samman.
U-värden för olika homogena lättbetongväggar och -block brukar kunna hittas i t ex produktdatablad för produkten. Produktinformation brukar finns att hämta på byggmaterialleverantörernas hemsidor.
U-värden för för kombinationsväggar i lättbetong - Visa exempel
Vanligen ligger densitet på färdig lättbetong på 300-550 kg/m³, men det förekommer lättbetongprodukter med en torrdensitet på mellan 300 - 800 kg/m³.
Lättbetongprodukter finns för både bärande och icke-bärande byggdelar. Lättbetongen kan vara oarmerad, förarmerad alternativt armeras på bygget.
Egenskaper som kan ha betydelse i samband med byggprocessen är materialets densitet, fuktkänslighet samt hur bearbetningsbart materialet är. Lättbetongblock och -balkar kan oftast sågas till på plats.
Lättbetong tål fukt, men om materialet blivit blött t ex efter att det stått ute i regn, måste det först torka ut ordentligt innan det byggs in tillsammans med andra mer fuktkänsliga material.
1993 gavs Lättbetonghandboken ut. Idag finns aktuell information om lättbetongkonstruktioner ofta att hämta från lättbetongtillverkarnas hemsidor. Ytterst är det Boverkets bygg- och konstruktionsregler BBR och BKR som styr utförandet.
Bygga:
För hantering av element och balkar används lämpliga monterings- och lyftverktyg samt lyftvajrar. Vid montering och sammanfogning används cementbaserat lim, kalk- eller cementbruk samt mekaniska infästningar i enlighet med produktens monteringsanvisningar.
Bild: Lättbetong (vägg) som ritningssymbol.
Källa: Svenska Stenhusföreningen
Byggsystemet är baserat på lättbetong i ytterväggar, innerväggar, bjälklag och tak. Materialet ger en rad naturliga fördelar, som enkel konstruktionsteknik, bra hållbarhet och ett sunt inomhusklimat. Dessutom slipper man problem med mögel, och får ett brandsäkert boende. Lättbetongens fördelar gör nytta för såväl arkitekten som ritar huset som för hantverkare som bygger det. Men framför allt för de människor som ska bo och leva i huset i generationer.
Yttervägg
Ytterväggar utföres av massiva block, block med integrerad isolering eller massiva väggelement som putsas eller kläs med panel eller fasadsten utvändigt. Till ytterväggar används produkter i tjocklek 300-500 mm. Väggarna tunnputsas och/eller spacklas invändigt före målning eller tapetsering. Över dörr- och fönsteröppningar monteras lättbetongbalkar.
Innervägg
Innerväggar av block eller element som tunnputsas och/eller spacklas före målning eller tapetsering. Över dörr- och fönsteröppningar monteras lättbetongbalkar.
Bjälklag
Bjälklag över kryprum, till mellanbjälklag och till takbjälklag utförs av armerade bjälklagselement av lättbetong. Elementen läggs upp på murverk, elementväggar, lättbetongbalkar eller stålprofiler.
Längs- och tvärfogar gjuts i med bruk.
Bjälklag över kryprum
Elementets ovansida förses med någon typ av undergolv och golvbeläggning. Elementet tilläggsisoleras på undersidan eller ovansidan med mineralull eller cellplast.
Mellanbjälklag
Elementets ovansida förses med någon typ av undergolv och golvbeläggning.
Elementets undersidan behandlas med sandspackel och öppen latexfärg.
Takbjälklag
Elementets ovansida täcks med en plastfilm innan isolering med mineralull eller cellplast och beläggs med takbeläggning. Elementets undersida behandlas med sandspackel och öppen latexfärg.
- Kontroll - tillverkningsdatum
- Kontroll - leveranskontroll
- Kontroll - betongplatta ytjämnhet
- Kontroll - betongplatta fukt (papp)
- Kontroll - limning (täthet, fyllda fogar)
- Kontroll - murning (jämnhet, förband, lod)
- Kontroll - balkar upplag, rätt sida upp)
- Kontroll - fönsteröppningar (mått)
- Kontroll - ytterhörn (lod, mått)
- Kontroll - spår, armering + gjutning i murkrönet
- Kontroll - u-balk (armering, gjutning)
- Kontroll - täckning murkrön, fönsterbröstning
- Kontroll - fuktprov invändigt före ytbehandling (15%)
- Kontroll – övrigt
Monteringsanvisningar
Monteringsanvisningar för olika byggprodukter finns ofta att ladda ner från respektive leverantörs hemsida.
Monteringsanvisningarna är utformade med hänsyn till bl a gällande byggregler och krav och måste alltid följas för att
säkerställa att leverantörens produktgaranti skall gälla.
Uttorkning av byggfukt
Före puts, målning och tapetsering måste underlaget vara tillräckligt torrt.
Fuktkvoten
i lättbetongen får som regel inte vara högre än 15 % om ytbehandlingen ska kunna påbörjas,
men kan variera mellan olika typer av ytskikt. Läs mer
Uttorkning och fuktprovning
Uttorkning kan ta tid och påverka hela byggets tidplan. Uttorkningstider
och maximal fukthalt kan variera mellan olika ytskikt och anges normalt av respketive leverantör.
Under den kalla delen av året är det enklast att torka ut byggnaden genom att höja inomhustemperaturen.
Mekanisk ventilationen kan kopplas in och köras på full effekt. Alternativ arrangeras
korsdrag i byggnaden genom att
fönster öppnas i minst två av byggnadens vädersteck och med en springa på ca 10 cm.
Under sommaren har uteluften högre
fuktinnehåll och en avfuktare kan behövas för att torka ut byggfukt i konstruktionen.
Då är det viktigt att ventilation med uteluft är avstängd, fönster stängda osv.
Ytskikt
Puts och ytbehandling utförs enligt leverantörens anvisningar.
Allmänt gäller för lättbetongkonstruktioner:
- Fasad:
- Puts utförs antingen som treskikts tjockputs, armerad med ett svetsat varmförzinkat trådnät eller som tunnputs, fiberförstärkt och nätarmerad.
- Träpanel på lättbetong förutsätter att limfogarna är väl fyllda och täta. Reglarna monteras stående så att vatten kan rinna fritt nedåt bakom panelen.
- Källaryttervägg:
Källaryttervägg fuktskyddas under mark. Några vanliga metoder för detta är:- Luftspaltbildande plastskivor
- Dränerande och isolerande skivor av mineralull eller cellplast
- Membranisolering
- Invändiga ytskikt:
- Vid målning och tapetsering tunnputsas och/eller spacklas underlaget. För att undvika sprickbildning i underlaget kan puts- och/eller spackelskikt förstärkas med väv alternativt med limmad fiberduk.
- Trämaterial kan vid behov skyddas mot byggfukt via en plastfolie eller asfaltpapp som läggs mellan trä och lättbetong.
www.hplush.se
www.aeroc.se
www.svenskastenhusforeningen.se
Wikipedia.se
