Mineralull
Mineralull används för värme- och ljudisolering i byggnader samt av installationer. Det finns två olika sorters mineralull; glasull och stenull som båda bildar ett poröst lätt och ulliknande fibermaterial. Mineralull har därför goda värme- och ljudabsorptionsegenskaper.
I slutet av 1800-talet började man att mer konsekvent isolera husen som byggdes i Sverige. Sågspån och halm är exempel på den tidens isoleringsmaterial.
Den moderna isoleringens historia började vid andra världskriget och användningen av mineralull blev alltmer utbredd. Ekonomiska faktorer som kostnaderna för uppvärmning av hus var en orsak till denna utveckling.
Mineralull kan också användas som brandisolering, som skydd mot buller, för att bibehålla kyla samt för att säkerställa ett bra inneklimat.
Texten under varje rubrik kan både öppnas och stängas ner igen - genom att klicka på rubriken
Mineralull är en syntetisk fiber som tillverkas av mineraliska (oorganiska) råvaror som sten och sand - eller glas. I tillverkningsprocessen smälts råvaran och spinns till långa fibrer.
Tillverkningsprocesserna för glas- respektive stenull är ganska lika. Det är främst råvarorna som skiljer sig åt - liksom framställning och tillskärning av olika isoleringsprodukter för olika användningsområden samt vilka tillsatser som behövs.
Råmaterialet till glasull kan vara returglas eller sand, SiO2 (kiseldioxid).
- Råmaterialet smälts vid cirka 1400 °C
- Den smälta massan leds till roterande spinnare där glasmassan slungas ut genom små hål och formar långa trådare som sedan stelnar.
-
De tunna trådarna av glas bearbetas tillsammans med
fenolharts och
cirka 0,5 % mineralolja som binder damm. - Glasullen formas sedan till isolerskivor eller andra glasullsprodukter.
- Stenull består av stenarten diabas som smälts i stora kupolugnar tillsammans med koks och kalk vid 1500-1600°C.
- Flytande stenmassan löper sen genom en spinnkammare där den smälta massa till tunna trådar, alternativt dras fibrerna ut från den smälta massan med hjälp av roterande hjul .
- Mineralullstrådarna kyls sedan ner och
bindemedel tillsätts.
För vissa
impregnerade produkter beläggs även trådarnas yta med en vattenavvisande film. - Mineralullen härdas sedan vid hög temperatur i en särskild härdugn - varvid bindemedlet omvandlas till bakelit.
Mineralull används i första hand som värme- och byggisolering. Det vanligaste användningsområdet är som lätt isolering mellan reglar i väggar och i bjälklag.
Mineralull kan levereras som bl a:
- skivor
och rullar.
- nätmattor och
lamellmattor, bl a för teknisk isolering.
- rörskålar.
- lösull.
Exempel på användningsområden för mineralull:
- Värmeisolering av grund, tak och ytterväggar, t ex i sandwichkonstruktioner
- Ljudisolering i mellanväggar
- Stegljudsisolering i bjälklag och undergolv, t ex flytande golv.
- Ljudabsorbenter eller ljuddämpande innertak
- Brandisolering av konstruktionsdelar, installationer, branddörrar och brandcellsväggar.
- Teknisk isolering t ex för VVS, ventilation.
Teknisk isolering är:
- isoleringsprodukter som används för värme-, brand-, kondens- och ljudisolering inom VVS, industri och för marina ändamål.
- en viktig åtgärd för låga energikostnader, t ex genom att värmeisolera värmepanna, ventilationskanaler, rörledningar och skorsten.
Mineralull är ett poröst och lätt material som har god isoleringsförmåga mot såväl värme som kyla samt buller. Andra specifika egenskaper för mineralull är bl a:
- Värme- och brandstabilt och kan därför användas som isolering mot brand och höga temperaturer.
- Fukttåligt – men bör ändå skyddas från fukt eftersom fukt kan försämra materialets goda egenskaper
- Absorberar inte och har viss dränerande egenskap varför det bl a kan användas även för mark- och grundisolering
- Tryck- och formstabilt och sjunker därför inte ihop.
Specifika U-värden mm för olika mineralullsprodukter framgår av leverantörernas produktbeskrivningar och särskilda produktdatablad.
U-värde
U-värden för olika material och byggdelar kan tillhandahållas av leverantörerna. U-värdet för ett helt hus beräknas genom att U-värden för alla ingående material och delar i byggnadens klimatskal viktas samman.
Mineralull har mycket låg densitet i förhållande till de flesta andra byggnadsmaterial. Det är den stora mänden luft som innesluts i mineralullen som ger materialet dess goda isolerande egenskaper.
Mineralull har i princip ingen bärförmåga som kan tillgodoräknas i en byggnads konstruktion. Mineralull kan därför aldrig användas som ett bärande s k stommaterial - utan räknas till kategorin/byggdelen stomkomplettering
Egenskaper som kan ha betydelse i samband med byggprocessen är materialets densitet, fuktkänslighet samt hur bearbetningsbart materialet är. Mineralull väger lite och är därför relativt lätt att transportera och bära. Det är dessutom lätt att bearbeta och att skära till.
Problemet vid bearbetning av mineralull är att detta an sprida damm bestående av mineralullsfibrer. Genom att hålla rent på bygget samt att använda personlig skyddsutrustning undviks risken för hälsoproblem till följd av damm.
Skillnaden ligger i råvaran, dvs glas respektive sten, vilket kan påverka materialegenskaperna något:
- Glasull och stenull har i principå samma användningsområden, men stenull tål högre temperaturer vilket påverkar egenskaperna som brandisolerande material.
- Stenullen är styvare eftersom fibrerna har två riktningar jämfört med glasull som enbart har en fiberriktning.
Projektera:
För att beräkna en byggnads energianvändning och behovet av isolering samt vilken tjocklek isoleringen skall användas i olika konstruktioner kan olika beräkningsprogram användas.
Det finns allt ifrån beräkningsprogram som utför överslagsberäkningar baserade på antagna förutsättningar angående, t ex uppvärmningssystem, klimatzon samt U-värden för olika byggdelar, till mer avancerade energiberäkningsprogram där flera värden måste matas in och då blir också beräkningsresultatet ofta mer rättvisande.
Bild: Mineralull som ritningssymbol
(dubbla isoleringskikt). Källa: Rockwool
Beräkningsprogram (Rockwool) - online Beräkningsprogram (Isover) - online
Beräkningsprogram (Paroc) - Zip-fil för nedladdning
Vid beräkning av teknisk isolering används bl a följande parametrar och förutsättning:
- beräknad värmeförlust
- temperaturfall i strömmande medium
- ekonomisk isolertjocklek
- isolering mot kondens
- ljuddämpning med mera
Beräkningsprogram för teknisk isolering - Visa exempel
Dimensionering av byggnader ur energi- och klimatperspektiv är beroende av bl a vilken klimatzon byggnaden finns.
I Boverkets regler, BBR 2009, har Sverige delats in i tre klimatzoner. Det innebär att kravnivån kan därför variera mellan olika delar av landet.
Klimatzon INorrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
Klimatzon II
Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län.
Klimatzon III
Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.
Bygga:
Oavsett om isoleringsarbetet avser nybyggnad eller tilläggsiolering av befintlig byggnad så är detaljutförandet viktigt. Felaktigt utförande kan resultera i köldbryggor, onödigt hög energiförbrukning samt risk för kondens och i värsta fall dålig lukt och mögel.
För att undvika problem med t ex fukt och drag, är det viktigt att noga följa montageanvisningarna för bl a materialskarvar, anslutningar, hörnor och över reglar.
Exakta anvisningar om hur isoleringsmaterialet skall monteras brukar finnas på materialleverantörernas hemsidor. Antingen som särskilda monteringsanvisningar för specifika produkter och byggdelar eller som allmänna instruktioner t ex avseende skarvning av material.
Om isoleringsmaterialet lagras utomhus måste det skyddas från regn. Stapla förpackningarna på en plan yta som inte har förbindelse med marken. Täck vid behov över staplarna med vattentät presenning eller plast.
Om isoleringsmaterialet skulle bli vått, trots att dessa åtgärder vidtagits, är det bara att låta det torka och sedan kan det användas som vanligt.
Hantera stenullsförpackningarna med viss försiktighet, så att de inte skadas.
Var uppmärksam så att kanter och hörn på förpackningen eller isoleringen inte bryts, i synnerhet vid avlastning.
Det är enklast att skära med en för ändamålet avsedd bredbladig kniv. En träplatta kan även användas som verktyg.
Se alltid till att ha lite extra bredd till förfogande vid fastsättning av flexibelt isoleringsmaterial (bredd = avstånd mellan reglar + kompressionsmarginalen).
Källa: www.paroc.se
Isoleringsresultatet kan försämras om stenullen pressas och packas samman.
Felaktigt monterat, felaktiga mått och slarvig tillskärning av isoleringsmaterial ger upphov till luftutrymmen som försvagar isoleringen.
Luftströmmar kan skapa hålrum i isoleringsutrymmet, vilket lokalt kyler ned byggnadens varma yta och ger ökad energiförlust.
Isoleringsmaterialet måste vara i fullständig kontakt med den omgivande konstruktionen, med övrigt isoleringsmaterial och med ytan på konstruktionens varma sida.
Källa: www.paroc.se
Vid arbete med mineralull måste arbetsmiljöaspekterna beaktas. Först och främst gäller det att
följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Även tillverkare och branschorganisationer brukar utfärda praktiska råd och tips för en bra arbetsmiljö.
Exempel på föreskrift och regler för hantering av mineralull är
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ”Syntetiska oorganiska fibrer” (AFS 2004:1).
En annan föreskrift (AFS 2005:17) anger gränsvärdet för hur mycket
mineralullsdamm som får förekomma i luften på en byggarbetsplats,
dvs maximalt 1 fiber per cm³ luft.
För höga nivåer av mineralullsdamm kan undvikas genom att:
- Behov av tillskärning på arbetsplatsen minimeras, t ex genom att välja mineralullsprodukter med format som passar i aktuell konstruktion.
- Hålla mineralullsförpackningarna intakta fram till användningen genom att lagra på skyddad plats och så att förpackningen inte skadas.
- Lagra isoleringen så nära montageplatsen som möjligt för att förhindra onödiga omflyttningar.
Att undvika onödig exponering för mineralullsdamm:
- Använd lämplig skyddsutrustning.
- Städa och hålla ren på bygget.
Visa exempel
- Så här skriver Isover om fördelarna med tilläggsisolering: Läs
Genom att tilläggsisolera vinden kan husets uppvärmningskostnader sänkas med upp till 25 %. Tilläggsisolering av vindsbjälklaget ger bäst effekt. Har du ett dåligt isolerat vindsbjälklag är det förmodligen den mest lönsamma åtgärd du kan göra.
Källa: Isover
Just i samband med tilläggsiolering kan det dock uppstå problem,
i hus som tidigare varit "sunda" och fria från fukt och mögel.
För att undvika fallgroparna - och risken att försämra husets byggnadsfysikaliska egenskaper -
är det därför viktigt att kontroll hur tilläggsisoleringen bör utföras
i det enskilda fallet.
- Så här skriver Isover om riskerna med tilläggsisolering: Läs
Tänk på att vindsutrymmet blir mycket kallare när du tilläggsisolerar eftersom
den tjockare vindsbjälklagsisoleringen stoppar värmeläckaget uppåt, vilket gör att värmeförlusterna minskar.
Det är viktigt att försöka få vindsbjälklaget lufttätt och därmed förhindra att varm och fuktig inomhusluft
läcker upp i vindskonstruktionen. En sådan fuktvandring från bostadsdelen kan orsaka fuktskador på virke och
träbaserade skivmaterial.
Man ska inte tillåta luft att strömmar ut genom klimatskalet
(vägg, golv och tak) utan huset ska "andas" på ett kontrollerat sätt, via ventilationsanläggningen.
Följande åtgärder minimerar t ex risken för fuktskador på vinden:
- Lufttätt vindsbjälklag
- Lufttäta genomföringar till exempel vid
uppstigningsluckor, skorstenar och ventilationsrör
- Undertryck inomhus
- Vattentätt yttertak
- Inga läckande installationer
- Ingen byggfukt
- Vindsutrymmets ventilation är anpassad till förväntade fuktmängder
Källa: Isover
Exempel på risker vid tilläggsisolering är bl a:
- Isolering av befintliga yttertak eller vindsbjäklag.
Klimatförändringar av vindsutrymmet kan resultera i kondens i takkonstruktionen. Det är viktigt att överväga om yttertaket skall isoleras eller bjälklaget samt se över ventilationen av tak och vindsutrymme, liksom placering av fuktspärr.
- Så här skriver branschorganisationen Isolerarna - om ventilation och isolering av vindsbjälklag: Hämta PDF
- Isolering av ytterväggar.
Tilläggsisolering kan förändra temperaturnivåerna i väggen - och därmed risken för kondens - övriga materialskikt. Det är viktigt att besluta om tilläggsisolering skall placeras på insidan eller utsidan samt att ta hänsyn till fuktspärrens placering och geografiskt läge/klimat(!).
I allmänhet brukar utvändig tilläggsisolering betraktas som "säkrast" eftersom den bidrar till högre temperatur genom hela ytterväggskonstruktionen och minimerar då risken för kondens i väggen - åtminstone under vintertid och i vårt nordliga klimat.
www.isover.se
www.paroc.se
www.rockwool.se
www.isolerarna.se
www.swedisol.se
Wikipedia.se
