Byggprocessen
Byggprocessen startar med att någon bestämmer sig för att bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt. Ofta är det den person eller företag som äger en viss fastighet som tar beslutet att bygga.
I byggsammanhang kallas den som äger fastigheten för byggherre. Ibland är byggherren en person ibland ett företag, t ex ett fastighetsbolag. Byggherren är ofta också beställare kan vara någon annan än byggheren, t ex fastighetsförvaltaren, en bostadsrättsförening, eller byggentreprenör, t ex totalentreprenör. Både byggherre och beställare är kunder. Byggherren och byggherrens hyresgäster är slutkunder.Det är byggherren som anlitar det eller företag som behövs för att fullfölja för att planera och bygga huset. Ibland har byggherren anlitat en projektledare som hjälper honom/henne att driva projektet, men det är normalt byggherren själv som är avtalspart, dvs den som står på kontraktet med de företag som anlitas. Om projektet är t ex totalentreprenad anlitar byggentreprenören i sin tur de övriga företag som behövs för projektet.
Texten under varje rubrik kan både öppnas och stängas ner igen - genom att klicka på rubriken
Ett projektet kan också bestå i att bygga om eller anlägga t ex en väg, järnväg, tunnel, bro eller en hamn. Man brukar alltså skilja mellan ett byggprojekt, som avser husbyggnad, och ett anläggningsprojekt som kan ske arbeten i, på eller under mark.
Husbyggnads- respektive anläggningsprojekt bedrivs på liknande villkor; processerna är lika varandra samt juridik och benämningar samma, men yrkeskompetenserna kan skilja sig åt, både på konsult- och entreprenadsidan.
Skillnaderna ligger främst i kunskaps- och kompetenskrav inom t ex hållfasthet och material samt utföranden och säkerhetsaspekter.
För anläggningsarbeten krävs t ex kunskaper inom geoteknik, geologi, olika jordar medan husbyggnadssidan är mer specialiserade på husbyggnadsteknik, byggnadsfysik, energi och inomhusmiljö samt de material som används vid husbyggnad.
En viktig skillnad är dock följande:
- Byggverksamhet lyder generellt under Boverkets regler.
- För väg-, järnväg och andra infrastrukturprojekt är Trafikverket en viktig myndighet - och beställare!
Kundvärde och kvalitet
Byggprocessen styrs naturligtvis av vad kunderna vill ha och vad de är villiga att betala för. Byggandet påverkas också av kompetens, kunskaper, erfarenhet och kvalitetsmedvetenheten hos de aktörer, konsulter, byggföretag och hantverkare har ansvar att utföra olika delar i byggprojektet, samt av hur stort ansvar var och en tar för kvalitet.
Avtal och överrenskommelser
Eftersom beställarens (kundens) önskemål oftast inte baseras på någon djupare kunskap om byggregler och -teknik eller om byggkostnader måste byggaren ofta aktivt hjälpa kunden att specificera sina önskemål så at det blir praktiskt genomförbart och följer de lagar och regler som gäller för byggandet. Om kundens budget klarar av projektkostnaden behöver ingen gå i konkurs.
Att ha skriftliga avtal för alla överenskommelser är viktigt
I byggbranschen finns standardavtal för de flesta typer av upphandlingar och entreprenadkontrakt som upprättas.
I kontraktet åberopas
vilka handlingar som skall gälla i projektet samt i vilken priorietsordning dessa gäller om det skulle
finnas motstridiga uppgifter i handlingarna.
- Avtal/kontrakt - mellan beställare(kund) och utförare (byggfirma, underentreprenör eller hantverkare). Byggbranschen använder normalt framtagna standardavtal för olika typer av upphandling och entreprenader. Till ett entreprenadkontrakt fogas handlingar som man vill skall gälla som komplement till kontraktet, kanske för att tydliggöra hur arbetet skall utföras. I kontraktet skrivs in överenskommelser t ex angående vilka byggstandarder som skall gälla i projektet samt att man anger i vilken inbördes prioriteringsordning dessa skall gälla om det skulle förekomma olika och motstridiga uppgifter. >
- Byggregler och lagar – alla avtal och alltförande måste följa gällande lagstiftning
och de byggregler som bl a Boverket utfärdat. Exempel på idag (2011) gällande lagar och regler som styr byggandet:
- Plan- och bygglag (2010:900). Plan- och bygglagen är omarbetad och den nya version gäller från den 2 maj 2011.
- Lagen (1994:847)om tekniska krav på byggnadsverk.
- Miljöbalken (1998:808).
- Boverkets författningssamling.
- BBR, Boverkets Byggregler
- EKS, (ersätter tidigare BKR och täcker gamla regler som saknar motsvarighet i Eurokod.
- Eurokod
- Branschstandarder
Förutom de tvingande lagar och regler som alla måste rätta sig efter har byggbranschen i samarbete mellan olika stora aktörer, tekniskt sakkunniga och beställare tagit fram standarder och exempel på utföranden som syftar till att förtydliga och undvika misstag till följd av brister i beställning, avtal och annan kommunikation mellan kund och utförare. Det kanske främsta exempel på gemensamma branschstandarder är nog AMA.Vad är AMA? - Visa exempelAMA (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning) finns som böcker samt i digital form och innehåller förslag till tekniska lösningar som är gemensamt framtagna i branschen.
AMA baseras på beprövade byggmetoder och får ofta utgöra underlag vid projektering samt ibland på bygget vid utförande av detaljlösningar som projektörerna hänvisar till i AMA.
AMA består av koder, rubriker och texter kring arbetets utförande. AMA´s förslag till administrativa krav på byggprocessen är ofta underlag för att ta fram administrativa föreskrifter för ett byggprojekt. De mer tekniska exemplen för utförande, material och kontroller kan användas för att ta och tekniska beskrivningar för bygg, anläggning, VVS, el och kylteknik.
AMA ges ut av Svensk Byggtjänst och finns inom fem olika områden:
- Administrativa föreskrifter AF AMA, som baseras på AB och ABT (Allmänna Bestämmelser för utförande respektive för totalentreprenader)
- Anläggnings AMA
- Hus AMA
- VVS AMA,
- El AMA
- Kyl AMA
Det finns också Råd och Anvisningar, RA, med kommentarer och förtydligande kring texterna i AMA. Nyheter och förändringar i AMA meddelas i AMA-nytt.
Källa: AMA (Svenska Byggtjänst)
- Ritningar och beskrivningar för projektet
De projektspecifika bygghandlingar som tas fram i ett bygg- eller anläggningsprojekt baseras på de överenskommelser som görs vid upphandlingar i projektet. Dessa handlingar skall följa gällande lagstiftning och de byggstandarder som åberopas i kontraktet.
AB-avtalen kallas de avtal som byggbranschen tagit fram för att underlätta och undvika missförstånd vid kontaktskrivning och avtal i byggandet. AB är förkortning för Allmänna Bestämmelser.
Några av de vanligast förekommande avtalen:- AB 92 och AB 04 - Allmänna Bestämmelser Utförandeentreprenad (92 och 04 är de årtal som bestämmelserna började gälla dvs 1992 respektive 2004).
- ABT 94 - Allmänna Bestämmelser Totakentreprenad
- ABU 07 och ABU 04- Allmänna Bestämmelser Underentreprenader
- ABTU 07 - Allmänna Bestämmelser Underentreprenader på totalentreprenad (s k ”totalunderentreprenader”)
- ABA99 - Allmänna Bestämmelser Maskinentreprenad
- ABS 05 - Allmänna Bestämmelser Småhusentreprenad (brukar gälla vid byggkontrakt med privatpersoner/konsumenter)
- ABSE 2002 - Allmänna Bestämmelser Ställningsentreprenad (uthyrning och montage av byggnadsställningar)
- ABM 07 och ABM92 – Allmänna Bestämmelser Materialleveranser
- ABK 96 - Allmänna Bestämmelser Konsultuppdrag
För specialentreprenader som undertak, lösfyllnad, håltagning mm finns också särskilda underentreprenadsavtal (ABU) framtagna.
Källa bl a: tools.effso.se
Att vara tydlig och överrens med kunden samt att ha försäkrat sig om att kunden förstått att överenskommelser är kanske det viktigaste momentet i hela byggprocessen för att kunna styra upp kvalitet och kostnader så att kunden känner sig nöjd - samt så att byggföretaget också tjänar på affären!.
Om kunden blir besviken och missnöjd med arbetet som utförts – kan det ta mycket tid och kosta byggföretaget mycket pengar att efteråt reda ut vad som skulle gjorts och hur. Att dessutom behöva göra om jobbet och kanske köpa nytt material utan att få mer betalt för det blir särskilt kostsamt och tar tid som byggaren hade kunnat lägga på nya jobb som man kan tjäna nya pengar på.
Ett annat tips är att så fort en avvikelse sker eller kunden vill göra någon ändring/komplettering dokumentera dessa överenskommelser, inkl nya tider och kostnader, fortlöpande – t ex via uppdragsbekräftelse via brev eller mail till kunden.
Samma tillvägagångssätt gäller naturligtvis också för den kund som vill ha koll på läget, förstå vad han/hon beställt samt för att bättre kunna styra upp sitt projekt samt sina kostnader!
De första ritningarna i ett projekt är ofta översiktliga idéskisser och bygglovshandlingar. Detaljerna i ritningar och andra bygghandlingar växer fram allt eftersom olika teknikkonsulter bidragit med kunskap och projekteringsledare alt. projektledare samordnat de olika konsulternas bidrag till projekteringen.
Lov- och anmälningsplikten enligt Plan- och Bygglagen skiljer sig åt beroende på var fastigheten ligger, olika bestämmelser gäller:
- inom detaljplanerat område
- inom samlad bebyggelse
- utanför detaljplan, områdesbestämmelser och samlad bebyggelse.
För att uppföra en byggnad eller anläggning krävs i allmänhet bygglov. Tillbyggnader kräver också bygglov, medan endast vissa mer omfattande ombyggnadsåtgärder kräver bygglov.
För vissa s k komplementbyggnader finns undantag från kravet på bygglov, t ex för friggebodar och mindre tillbyggnader utanför samlad bebyggelse.
Efter att bygglovsansökan lämnat in till kommunen prövar byggnadsnämnden denna. Ställning tas då bl a till byggnadens eller anläggningens placering och utformning. Vid bygglovsprövningen tas bl a hänsyn eventuell detaljplan eller områdesbestämmelser, till landskaps- eller stadsbild, estetisk utformning samtom byggnaden eller anläggning utgör en fara eller betydande olägenhet för t ex grannarna.
Förhandsbesked
För åtgärder som kräver bygglov kan man ansöka om ett förhandsbesked som baseras på lite enklare underlag.
På så sätt kan kostsam planering och projektering undvikas i de fall om möjligheterna att få bygglov är begränsad.
Om förhandsbesked givits gäller sen byggnadsnämndens beslut om bygglov i två år från den dag då beslutet om förhandsbesked tagits.
Bygganmälan görs till kommunen, senast 3 veckor innan man börjar bygga. Syftet är bl a att gå igenom och se hur väl byggherren och projektet uppfyller de tekniska egenskapskrav som gäller för den aktuella byggnaden eller anläggningen.
Om ett arbete kräver bygganmälan eller rivningsplan ska byggherren utse en kontrollansvarig. Tidigare benämning på denna roll var "kavlitetsansvarig". Definiytioner och anvsarområde för den ansvarige kontrollanten har också omarbetats något.
Sakunniga kontrollanter: Om byggherrens egenkontroll inte räcker kan byggnadsnämnden ställa krav på att en sakkunnig kontrollant anlitas. Ett förslag från Boverkets sida är att kravet på sakkunnig skall kunna gälla områdena för fuktsäkerhet, buller, geoteknik, betong, trä och stålkonstruktioner.
Så här skriver Boverket på sin hemsida om:
- Byggsamråd enligt PBL:"När en bygganmälan har kommit in till byggnadsnämnden ska denna snarast kalla till byggsamråd. Ibland kan nämnden anse att ett byggsamråd inte behövs, men samråd ska ändå alltid hållas om byggherren begär det.
De som kallas till ett byggsamråd är byggherren, den kvalitetsansvarige samt andra som utses av byggnadsnämnden. Man går bland annat igenom planeringen av arbetena och vilka kontroller som ska göras för att bygglagstiftningens krav ska antas kunna bli uppfyllda.
Kontrollen ska i första hand ske genom byggherrens dokumenterade egenkontroll. Om byggnadsnämnden bedömer att denna egenkontroll inte är tillräcklig kan nämnden besluta om kontroll av vissa egenskaper av sakkunniga. De sakkunniga är fristående från byggherrens projektorganisation."
- Kontrollplan enligt PBL:
"Kontrollplanen ska befästa de viktiga avstämningspunkter som gåtts igenom vid byggsamrådet och som finns i projektets arbetsplaner. Planen ska beskriva hur dessa moment kontrolleras, verifieras och dokumenteras. Av kontrollplanen ska också framgå vilka intyg, bestyrkanden och övriga handlingar som ska lämnas in till nämnden.
Byggnadsnämnden ska ta ställning till den kontroll som behövs och besluta om en kontrollplan för arbetena om det inte är uppenbart att så inte behövs. I beslutet om kontrollplan ska nämnden också ange, förutom vilken kontroll som ska utföras, vilka anmälningar i olika skeden som ska göras och vilka intyg och övriga handlingar som ska skickas in till byggnadsnämnden.
Beslut om kontrollplanen ska fattas vid byggsamrådet eller så snart som möjligt därefter. Beslutet om kontrollplanen ska vara formellt enligt förvaltningslagen och beslutet ska gå att överklaga om byggnadsnämnd och byggherre inte är eniga."
Under projekteringsskedet medverkar arkitekter och teknikkonsulter. Varje konsultfirma har en särskild handläggare som är ansvarig för genomförandet av sitt företags uppdrag i projektet.
Projekteringen styrs upp och hålls samman av en projektledare eller av en särskild projekteringsledare. Ibland finns särskilda samordnare, t ex installationssamordnare, vars uppgift är att kontrollera att ritningar och bygghandlingar stämmer överrens och att olika arbeten kan genomföras utan att något ”krockar”.
Det är ju viktigt att alla projektörer anpassar sitt arbete med sina ritningar så att det går att bygga ihop de olika delarna. Om något krockar på ritningen så krockar det sannolikt också i verkligheten, vilket kan orsaka problem, förseningar och att man blir tvungen att utföra ”nödlösningar” för att projektbudgeten skall hålla.
Ett annat problem kan vara att man missat att projektera och handla upp vissa delar av projektet. Detta kan t ex vara inom installationsbitarna där någon har hand om energi och VVS medan någon annan har hand om de elektriska installationerna för dessa.
Det förekommer ganska ofta att ritningar och andra bygghandlingar är ofullständiga och är en av anledningarna till att byggarbetsplatsen, ofta arbetsledaren, måste ta kontakt med konstruktören för att kontrollera hur man skall bygga.
Det är viktigt att dessa kontakter tas direkt när man stöter på problem i bygghandlingarna – inte minst för att ta ansvar för kvalitén i projektet, men också för att ta säkerställa att kontraktet följs.
Ett exempel på bristfälliga bygghandlingar är när ritningarna inte visar riktigt hur olika detaljlösningar bör utföras. Ibland beror detta på att konstruktören inte fått möjlighet att utreda alla förutsättningar och därför överlåter detaljutförandet till byggarbetsplatsen. (Denna ”Löses på plats” - metode är inte alltid så uppskattat av byggentreprenören eftersom ett sådant beslut också medför ett stort juridiskt ansvar för slutkvaliten).
Innan en byggentreprenad påbörjas skrivs ett avtal (kontrakt) mellan byggherren/beställaren (ofta fastighetsägaren) och det eller de byggföretag som skall utföra bygget eller anläggningsprojektet. Beställaren kan välja mellan olika entreprenadformer beoren på hur stor del och ansvar denne vill ha för upphandling av projektering och olika delar i entreprenaden.
Byggherren kan välja mellan:- Att anlita ett enda byggföretag som i sin tur anlitar de konsulter och specialentreprenörer som behövs i projektet. Denna typ av projekt kallas totalentreprenad.. Det byggföretag som skriver kontrakt med byggherren kallas för totalentreprenör (TE) och ansvarar i sin tur för alla bygghandlingar och ritningar samt för de underentreprenörer som byggföretaget/totalentreprören anlitar i projektet.
- Att själv anlita arkitekter och byggkonsulter, ta fram bygghandlingar som underlag för upphandling av byggentreprenör. Om byggentreprenören sedan i sin tur har ansvar för de olika special och underentreprenörer, t ex VVS och el, kallas detta för generalentreprenad. Byggföretaget som har kontrakt med byggherren är då generalentreprenör (GE) i projektet.
- Att själv anlita och skriva kontrakt med samtliga entreprenörer, dvs bygg, VVS, el och andra specialentreprenader i kontraktet. Denna entreprenadform kallas delad entreprenad (DE). Byggherren är då beställare till alla delar i projektet, dvs båda för konsulter och till samtliga delentreprenader i byggprocessen. Detta innebär att byggherren också har ansvaret för att planera och samordna arbetena så att bygghandlingar, t ex ritningar, är klara i tid, så att bygget kan flyta på som planerat och bli klart i tid och med den kvalitet som har bestämts i projektet eller som lagar och regler föreskriver.
Med andra ord avgör byggherren, genom sitt val av entreprenadform, vem som skall ha det yttersta ansvaret och vem vara beställare för olika delar av projektet. Ansvaret består i att följa kontraktet och lagar och regler.
- I en totalentreprenad har byggföretaget (TE) helhetsansvar för projektet och gentemot sin beställare, dvs byggherren, medan konstruktörer och underentreprenörer har TE som sin beställare.
- I en generalentreprenad har byggföretaget (GE) samma ansvar för byggskedet en totalentreprenör, men byghheren har ansvar för att ta fram ritningar och andra bygghandlingar och måste därför även handla upp och samordna arkitektens och konsulternas uppdrag.
- I delad entreprenad (DE) har varje delentreprenör ansvar gentemot byggherren, som är beställare för flera delar av byggprojektet.
I verkligheten kan det förekomma flera variationer mellan de olika entreprenadformerna. Framförallt stora bygg- och anläggningsprojekt kan bestå av många olika kontraktsformer mellan olika företag som medverkar i projektet.
AB-avtalen kallas de avtal som byggbranschen tagit fram för att underlätta och undvika missförstånd vid kontaktskrivning och avtal i byggandet. AB är förkortning för Allmänna Bestämmelser.
Några av de vanligast förekommande avtalen:- AB 92 och AB 04 - Allmänna Bestämmelser Utförandeentreprenad (92 och 04 är de årtal som bestämmelserna började gälla dvs 1992 respektive 2004).
- ABT 94 - Allmänna Bestämmelser Totakentreprenad
- ABU 07 och ABU 04- Allmänna Bestämmelser Underentreprenader
- ABTU 07 - Allmänna Bestämmelser Underentreprenader på totalentreprenad (s k ”totalunderentreprenader”)
- ABA99 - Allmänna Bestämmelser Maskinentreprenad
- ABS 05 - Allmänna Bestämmelser Småhusentreprenad (brukar gälla vid byggkontrakt med privatpersoner/konsumenter)
- ABSE 2002 - Allmänna Bestämmelser Ställningsentreprenad (uthyrning och montage av byggnadsställningar)
- ABM 07 och ABM92 – Allmänna Bestämmelser Materialleveranser
- ABK 96 - Allmänna Bestämmelser Konsultuppdrag
För specialentreprenader som undertak, lösfyllnad, håltagning mm finns också särskilda underentreprenadsavtal (ABU) framtagna.
Källa bl a: tools.effso.se
Ett miljöledningssystem är ett verktyg som hjälper företagen att arbeta så miljövänligt som möjligt. Miljöledningssystemet beskriver företagets miljömål och rutiner. Det brukar finnas checklistor och mallar för hur arbeten skall utföras och dokumenteras. Miljöledningsystemet sammankopplas med bl a företagets kvalitetssystem.
Företag som har ett välfungerande miljöledningssystem kan certifiera sig enligt t ex standarden ISO 14001 för miljö- och kvalitetsledningssystem eller registreras enligt EMAS-förordningen. Då måste en särskild certifieringsrevisor, alternativt en godkänd EMAS-kontrollant, först godkänna företagets miljöledningsystem. Man kontrollerar då att systemet följer den aktuella standarden. Efter certifiering utförs löpande kontroller och revisioner för att förbättra systemet och för att säkerställa att ISO-standarderna följs.
Miljöedningsystem i byggbranschen
De större byggföretagen och flera av materialföretagen samt byggkonsulterna har miljö- och kvalitetsledningssystem. De flesta av dessa är också certifierade - ofta enligt ISO-standarden.
Ett miljöledningsystemet består i praktiken av en massa rutiner som skall följas vid planering, genomförande och uppföljning av t ex ett byggprojekt. Att följa dessa rutiner är i sig ingen garanti för att företaget verkligen producerar de mest miljövänliga produkterna. Då krävs också personligt engagemang och kunskap.
Miljöledningsystemet skall därför främst ses som ett hjälpmedel. Det är också viktigt att företagen och deras anställda verkligen tänker och agerar miljövänligt i varje beslutssituation. För byggbranschen krävs därför att företagen och deras anställda har kunskper och tillgång till information och beslutsunderlag.
Konstruktionen, funktionen och helheten är viktigast ur miljöhänsyn
För byggmaterialtillverkarna gäller det att se till att utsläpp och annan miljölpåverkan är så liten som möjligt från att råvaran utvinns, till produktion och transport ut till bygghandel och byggarbetsplatser. För byggandet är det inte denna miljöpåverkan som avgör utan den miljöpåverklan som sker under byggtiden samt under byggnadens livstid.
Eftersom en byggnads största miljöpåverkan sker under byggnadens hela livslängd är god planering och projektering viktigt för att uppfylla miljömålen och kraven på hållbart byggande.
Miljöpåverkan under byggtiden kan vara t ex användning av el och energi för maskiner och transporter samt genom (emissioner) utsläpp av avgaser, byggdamm och buller från byggarbetsplatsen.
Utförandet är lika viktigt som planeringen det som projekterats i bygghandlingarna måste följas. Inköp av material som fungerar bra ihop och kan bidra till att uppfylla kraven som ställs på byggnaden som helhet och under ett längre tidsperspketiv är också viktigt, dvs det räcker inte att titta på varje enskilt byggmaterial och dess miljöpåverkan vid tillverkning och som avfall.
Allra viktigast är kanske att byggmaterialen fungerar - och inte utgör någon hälsofarliga i de konstruktioner de är avsedda för och under den tid det används som material i en byggnad?
Miljöledningssystem kostar
Byggbranschen är kanske den bransch i Sverige som också består av flesta småföretagare. Att driva ett systematiskt miljöarbete är kostsamt och inte lika lätt för att dessa fåmansföretag. De måste ju i första
hand göra sina jobb och bygga hus annars tjänar de inga pengar. På de större företagen finns det folk anställda för att arbeta med enbart miljö- och kvalitetsfrågor. De små företagen har inte lika många kunder att fördela denna kostnad på.
Att vara certifierad enligt ISO eller EMAS är heller inte gratis. Många mindre företag har därför i mån av tid försökt skaffa sig egna konkreta rutiner eller policyn för hur förtaget jobbar ur miljöhänsyn. Istället för att bygga upp omfattande rutiner och system har dessa helt enkelt formulerat några rader om sin miljöpolicy och hur man arbetar för att minimera miljöpåverkan i det dagliga arbetet. Frågan är om inte detta är minst lika effektivt ur miljöhänsyn , dvs om det fungerar.
De flesta byggföretags hemsidor beskriver hur dessa arbetar, eller försöker arbeta, för att vara så miljövänliga som möjligt. På senare år har medvetenheten och kompetensen kring miljöfrågorna ökat och mycket av informationen handlar om konkreta saker som företaget gör för miljön och inte så mycket om företaget har ett miljöledningssystem eller ej!
Byggskedet kallas för entreprenadskedet. Under byggtiden som bestäms och regleras i entreprenadkontraktet ägs projektet, dvs entreprenaden, av den som beroende av entreprenadform har yttersta ansvaret för byggprocessen, t ex totalentreprenören. När bygget är färdigt lämnas entreprenaden över i beställaren ägo igen.
Under byggskedet/entreprenadskedet finns det mycket att hålla reda på - inte bara ritningar, personal och byggmaterial. Det krävs noggran planering för att kunna hålla tiderna, inköp av material och verktyg, inhyrning av byggbodar och maskiner.
För att personal, material och maskiner skall kunna samsas på byggarbetsplatsen måste arbetet planeras både i tid och rum. Ingen yrkesarbetare eller underentreprenör skall behöva vänta på att få komma till för att någon annan arbetar med något på det aktuella arbetsstället.
Det gäller även att undvika väntetider p g a försenade materialleveranser. Vidare måste materialen som kommer till bygget skyddas mot skador och fukt samt stöld.
Källa:byggAi.se
Ju större bygge desto viktigare är denna planering för att kunna bli klar i tid utan att bygget blir dyrare än beräknat.
Inför etablering av arbetsplatsen brukar det mesta
av detta planeras in men det är vanligt att både tidplaner och annnan planering måste ändras under byggets gång. Varje byggprojekt har sina uppföljnings- och mötesrutiner där t ex störningar och annat som påverkat den tidigare
planeringen tas upp.
Till höger finns länkar till några användbara arbetsinstruktioner från byggAi.se inför bl a etablering och planering av ett bygge.
Exempel på allmänna aktiviteter på byggarbetsplatsen:
OBS! De avsnitt som inte går att öppna är ännu inte klara...
Ett byggprojekt består av en enda lång process av mätande
- Först skall man kanske mäta upp tomten där huset skall byggas, mäta höjder och nivåskillnader samt mäta in en bra placering av byggnader på tomten.
- Sedan skall måtten överföras på en ritning.
- Flera ritningar tas fram som anger alla delar i huset och vilka mått de har samt hur stora avstånden och nivåskillnaderna är mellan olika byggdelar.
- När huset byggs skall måtten som står på ritningarna sättas ut i verkligheten så att alla delar hamnar på rätt plats och så att ingenting krockar.
Det är viktigt att unna utföra alla mätningar med så stor noggrannhet som möjligt. Ingen tycker det är roligt att behöva göra om hela jobbet p g a måttfel!
En millimeter fel i ena änden kan i värsta fall bli flera centimeters fel i en annan ände av konstruktionen. Det finns tack och lov något som kallas för toleranser, dvs små, små, pyttesmå avvikelser som faktiskt får förekomma. Men toleranserna är som sagt små, även småslarv kan ge stora avvikelser och därför skall man inte förlita sig på toleranserna i ett projektet utan för varje enskilt mått mäta så noggrant det bara går!
Med andra ord är det viktigt att förstå sig på måttens betydelse i ett byggprojekt, att kunna hantera olika mäthjälpmedel och instrument samt att vara någorlunda bra på ha en uppfattning av hur lång en meter är, hur bred en centimeter eller ett tum (2,5cm) är. Detta för att kunna kontrollera att de mått man använder i alla fall verkar rimliga. Att vara bra på huvudräkning och att omvandla olika måttenheter är också en fördel ute på bygget!
Alla som arbetar på ett bygge behöver kunna mäta upp eller uppskatta ett mått då och då. Den huvudsakliga uppmätningen och utsättningen av de stora delarna som ingår i ett bygge brukar dock göras av en utsättare. På mindre byggen är det vanligare att varje yrkesgrupp själv mäter och sätter ut sina mått. Då gäller det att kunna läsa
Hur vet man att man placerar en byggnad eller en tomtgräns rätt?
För att sätta ut (placera) t ex en byggnad exakt rätt i förhållande till omgivningen och i förhållande till resten av världen används koordinatsystem. Det betyder att varje lite millimeter ute i terrängen också har en koordinat i något större koordinatsystem.
Det finns både global, nationella och regionala samt kommunala koordinatsystem. Dessa skall alla vara samordnade med varandra så att när du bygger hus kan utgå ifrån något av dessa koordinatsystem för att placera ut byggnaden enligt de koordinater byggnadens placerings skall ha. En del byggarbetsplatser har egna koordinatsystem för att underlätta mätning och utsättning. Naturligtvis måste då dessa koordinatsystem vara inmätta och utsatta efter ett av de större koordinatsystemen, t ex det kommunala. Vid utsättning utgår man då ifrån dessa systemlinjer på ritningen.
Idag används ofta avancerad teknologi och geografiska informationssystem där bl a satellitnavigering används för att fastställa läget (koordinaterna) för t ex en byggnad eller en väg.. Det är ju viktigt att en väg eller byggnad faktiskt hamnar på rätt plats på kartan och t ex inte går över någon annans mark! När dessa övergripande mått som bestämmer ramarna, t ex byggnadens placering i förhållande till grannfastigheter, tomtgräns och resten av universum är klara och utsatta kan man många gånger klara sig med lite enklare utsättningsmetoder och instrument. Så länge man slipper flytta hela byggnaden i efterhand p g a att man läst fel på ett par koordinater....
Exempel på val av mätinstrument:
Läs mer på wikipedia om utsättning och geodesi
Massor av kunskap om mätning och utsättning på denna hemsida: MätNiklas !!!
En del har kanske stött på ett koordinatsystem under någon dimmig mattelektion? Koordinatsystem har en x- och en y-axel och är då tvådimensionellt. Ett tredimensionellt koordinatsystem har även en y-axel.
Hela jordklotet är indelat i olika koordinatsystem!
Det är dessa s k läges- och höjdkoordinater som bl a används när flygplan navigerar sig fram. Många bilar och mobiltelefoner är idag utrustade med GPS (Global Positioning System). GPS och annan satellitnavigering använder sig av just detta koordinatsystem som jorden är indelat i.
Bygg- och anläggningsbranschen är kanske den bransch som har längst erfarenhet av användning av koordinater. Systemlinjer på ritningar och byggarbetsplatser är exempel på egna mer lokala koordinatsystem.
Utan koordinatnavigering riskerar alltså både flygplan och byggnader att landa fel!
Idag finns i princip 7 olika sorters mätinstrument för en geodetisk mätning. Dessa mätinstrument är:
- GPS
- Totalstation
- Laser
- Digitalt avvägningsinstrument
- Manuellt avvägningsinstrument
- Laserskanner
- Ekolod
GPS betyder globalt positionssystem och finns i två varianter, den amerikanska NAVSTAR-GPS och den ryska GLONASS. EU utvecklar för närvarande ett eget GPS-system; GALILEO. GALILEO-systemet är ett civilt EU-projekt. (Om inget annat anges i texten, avses det amerikanska NAVSTAR-GPS när beteckningen GPS används nedan.)
En fördel med GPS-mottagare är att det enbart behövs en person för att arbeta med dem. Däremot kan precisionen och mätnoggrannheten vara låg. Beroende på mätnoggrannhet och de signaler som nyttjas, delas GPS-mottagare in i olika klasser:
- Hobby-GPS
- DGPS
- RTK-GPS
- Nätverks-RTK
En hobby-GPS duger inte för professionell inmätning och utsättning. Vid professionella GPS-mätningar med krav på centimeternoggrannhet används egna basstationer. Atmosfäriska störningar undviks då eftersom luftmassorna är relativt homogena inom ett begränsat mätområde. Den relativa mätnoggrannheten inom mätområdet blir då godtagbar - men den absoluta mätnoggrannheten blir sällan bättre än 10 - 15 meters noggrannhet! RTK (Real Time Kinematic) är exempel på en GPS-mäteknik med en egen fast basstation och en rörlig s k rover och med avståndet mellan basstationen och rovern (baslinje) på max 10 km kan ge en mätnoggrannhet på mindre än 1,5 cm i sidled och 2 cm i höjdled.
GPS-mottagare utgår vid höjdmätning ifrån att havsytan är perfekt ellipsoidformad. Små densitetsskillnader i jordklotet gör dock att havsytan buktar utåt på vissa ställen och buktar inåt på andra ställen. Därför är det svårt att mäta exakt höjd över havet!
En totalstation är både en vinkelmätaren (teodolit) och en elektronisk avståndsmätaren. Totalstationen finns som enmans och tvåmansinstrument. Prisskillnaden är stor men det kan löna sig att bara behöva använda en person - istället för två - vid mätningar. En totalstation mäter alltså vinklar och avstånd även på ett lite större mätavstånd.
Rådatan från mätningarna består alltid av en horisontalvinkel, en vertikalvinkel och en lutande längd. Måtten läses av manuellt eller sparas digitalt.
Mätning med totalstation utgår ifrån ett befintligt koordinatsystem och fasta referenspunkter, s k fixpunkt. En totalstation ger bra mätnoggrannhet i tre dimensioner, dvs även i höjd.
Det är ganska tidskrävande att flytta runt en totalstation så om den kan placeras med så fri sikt som möjligt är det en stor fördel! Ett alternativ är att justera prismahöjden, för att sedan kunna mäta över eller under ett sikthinder.
Laser är ett vanligPlanlasern, även kallad rotationslaser, kompletterad med lasermottagare möjliggör enmansutsättning. På en avancerad lasermottagare kan t.o.m. den önskade mätnoggrannheten ställas in.
Planlasern, även kallad rotationslaser, kompletterad med lasermottagare möjliggör enmansutsättning. På en avancerad lasermottagare kan t.o.m. den önskade mätnoggrannheten ställas in.
Nackdelen med en planlaser är att höjdmätningarna är krångliga och omständliga, jämfört med en enmans totalstation. Det måste vara en absolut fri sikt mellan planlasern och lasermottagaren. En planlaser tar inte hänsyn till jordkrökningen. Därför måste det maximala mätavståndet mellan planlasern och lasermottagaren hållas kort, vilket innebär många instrumentflytt. Det största möjliga mätavståndet mellan planlasern och lasermottagaren är ca 130 - 450 meter, beroende på modell.
Enfallslaser och tvåfallslaser är avancerade varianter av en planlaser, där den önskade lutningen (fallet) kan ställas in med en hög noggrannhet. Enfallslasrar och tvåfallslasrar är vanliga inom bygg och anläggningssidan, vägbyggen, täckdikningar samt för maskinstyrning och maskinguidning.
En totalstationsliknande laser mäter vinklar och avstånd, men mätnoggrannheten blir dock betydligt sämre, men den totala mättiden kan sänkas avsevärt, jämfört med mätning med totalstation. Metoden kan därför passa viss utsättning t ex på landsbyggd om kraven på mätnoggrannhet inte är absolut, eftersom mättnoggrannheten endast är 10 - 15 centimeters.
En
Nackdelarna med denna mätmetod är bl a att det är svårt att mäta ut pålitliga höjder samt att det kan vara svårt att se laserpunkten mot solbelysta ytor.
Ett digitalt avvägningsinstrument mäter (den relativa) höjden med en mätnoggrannhet på 0,1 millimeter mot en avvägningsstång på 2-5 meter.
Det digitala avvägningsinstrumentet ingen hänsyn till jordkrökningen och instrumentflytten bör därför ske med täta intervall så att det maximala mätavståndet inte överstiga ca 30 meter.
Fördelen med digitalt avvägnings intsrument är att all mätdata lagras digitalt och att det även finns en längdmätningsfunktion med en mätnoggrannhet i millimeter.
Det maximala mätavståndet mellan avvägningsinstrumentet och avvägningsstången på ca 100 meter, innebär ca 10 centimeters längdmätningsonoggrannhet på detta mätavstånd. Sedan måste avvägningsinstrumentet flyttas. Då minskas också risken för en refraktion.
Det krävs alltid två personer för att kunna mäta med ett digitalt avvägningsinstrument, en mätare vid det digitala avvägningsinstrumentet och en som håller avvägningsstången i lod. För mätning med ett digital avvägningsinstrument, krävs en absolut fri sikt mellan avvägningsinstrumentet och avvägningsstången.
Manuella avvägningsinstrument mäter den relativa höjden, dvs höjdskillnaden mellan på punkter på byggarbetsplasten, mot en graderad avvägningsstång på 2 - 5 meter. Resultatet blir dock inte riktigt lika noggrant, som med ett digitalt avvägningsinstrument!
Ett klassiskt avvägningsinstrument består av ett vattenpass, ett sikte och en graderad stång. Genom siktet kan man avläsa en höjd på stången och genom att gå vidare från en punkt till en ny punkt i terrängen, läsa av igen och sedan räkna ut höjdskillnaden, dvs skillnaden mellan de båda avläsningarna.
Manuell avläsning och instansning skapar dock många potentiella felkällor. Idag använder man allt oftare så kallade digitala avvägningsinstrument med en bildsensor som läser av en streckkodsförsedd avvägningsstång..
Laserskanning är en nyare optisk mätmetod som används främst för att mäta in komplexa ytor och föremål, t.ex. fabriker invändigt, skulpturer, utsmyckade katedraler, heterogena markområden, terrängmodeller m.m. Laserskanners finns som markbaserad laserskannern och som flygbaserad laserskannern.
En markbaserad laserskanner mäter in komplexa ytor punkt för punkt, med en mycket högre hastighet än vad en robotiserad totalstation kan göra. En flygbaserad laserskanner är användbar för snabba inmätningar av stora områden på flera kvadratkilometer.
Läs mer på wikipedia om avvägning.
För användning av lyftamnordning och redskap gäller Arbetsmiljövewrkets föreskrifter: AFS 2006:06
Några tips från avfallsbolaget Sysav i Malmö kring hantering av bygg- och rivningsavfall:
Sortera bort tunga massor
Det första steget för att återvinna byggavfallet är att sortera bort tunga massor, som betong och tegel. Dessa massor kan helt och hållet återvinnas, t ex genom krossning för att sedan användas på nytt i utfyllnad eller som ballast.
Sortera ut brännbart och andra avfallsslag
Det finns flera olika fraktioner som byggavfall sorteras i - beroende på vilka möjligheter det finns at omhänderta och återvinna avfall i den aktuella kommunen.
Exempel på sortering av Bygg- och rivningsavfall i Sydvästra Skånes kommuner (Sysav):
Alla kommuner har en avfallsplan och regler för hur avfallet skall hanteras i kommunen. Generellt brukar dock gälla att ju renare betong, jord, och stenfraktioner desto billigare att bli av med dessa.
Avfall från bygg- och rivning hanteras olika i olika kommuner, via denna hemsida kan du hitta länkar till infoirmation från alla kommuner: sopor.nu
Avfall som kan återanvändas kan säljas på annons eller lämnas till någon återbruksdepå för byggmaterial.
Avfallshantering kostar pengar och påverkar miljön
Varje bygge har sina förutsättningar, material och produktionsmetoder och avtal, ibland tar t ex underentrprenörer själva hand om sitt spill.
Det kostar pengar att hyra avfallscontainrar och annan utrustning för t ex sortering på plats. Transport av avfall samt avgifter till den som skall ta hand om vafllet innebär också kostander för byggaren.
För att undvila onödiga transportkostnder och miljöpåverkan är det viktigt att planera avfallshanteringen. Särskilt vid större byggen brukar det löna sig.
Genom att planera rivningar och utföra dessa steg för steg - materialvis och med hänsyn till säkerheten(!) - kan både pengar och männsiskoliv sparas samt mer rena avfallsfraktioner fås för återvinning eller som utfyllnadsmassor.
Sanering och utsortering av miljöfarligt avfall lönar sig
Avfallsfraktioner som innehåller miljögifter är mycket dyra att köra till tippen. Eftersom du där ofta betalar per ton avfall - lönar det sig verkligen att inte ha "råkat" förorena annars rena och återvinningsbara avfallsfraktioner t ex genom att blanda (inte seprarera)
asbet, PCB eller andra miljögifter med jord eller betongfraktionen!
På en byggarbetsplats förekommer hnatering av brandsfarliga ämnen och material samt en vissa arbeten som innebär särskild risk för uppkomst av brand, s k Heta arbeten. Arbetsmiljöverket utfrädar lagar och regler för hur brandskyddet skall fungera på en arbetsplats. Brandskyddsföreningen arbetar med utbildning och information om systematiskt brandskyddsarbete.
Lagar och regler:
Regler som styr brandskyddsarbetet för organisationer, bl a byggföreatg och enskilda, t ex husägare finns i lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Ytterst gäller lagen om ksydd mot olyckor.
- kommunens och statens skyldigheter och ansvar att förebygga och begränsa skador till följd av olyckor.
- enskilda personers och företags, inklusive husägares och hyresgästers, ansvar gällande främst brandskydd, t ex för att vidta och bekosta åtgärder som kan förhindra brand samt begränsa de skador som en eventuell brand kan orsaka.
- krav på ägare av vissa byggnader att upprätta en skriftlig redogörelse över brandskyddet i byggnaden.
- Förordningen SFS 2003:789:
innehåller mera detaljer och bemyndigar Räddningsverket att utfärda föreskrifter för hur lagen skall tillämpas. - Räddningsverkets föreskrift SRVFS 2003:10:
- redovisar vilka objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse över brandskyddet och beskriver omfattningen och innehållet i redogörelsen.
- allmänna råd om skriftlig redogörelse SRVFS 2004:4
- allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete SRVFS2004:3
- allmänna råd om brandvarnare i bostäderSRVFS 2004:2
- ansvaret för brandskyddsarbetet kartläggas
- vidtagna brandskyddsåtgärder beskrivas
- de som medverkar i brandskyddsarbete förstå och följa brandskyddssystemet.
- det systematiska brandskyddsarbetet vara dokumenterat och utgöra underlag för det praktiska brandskyddsarbetet i en byggnaden eller verksamhet.
Riskinventering
För att kunna arbeta systematiskt med att förbättra brandskyddet och informationen kring detta krävs att man först och färmst är medveten och känner till vilka riskerna är på arbetsplatsen!
Kartläggning av brandriskerna kallas riskinventering och omfattar bl a:
- Verksamhetens risker för brands uppkomst
- Verksamhetens risker vid brands uppkomst
Detta innebär bl a att man måste kartlägga brandfarlig verksamhet samt om en viss byggarbetsplats kan vara särskilt farliga att vistas på vid eventuell brand p g a att den är svår att utrymma eller om det på bygget - eller i byggnader och verksamheter i närheten av byggarbetsplatsen finns särskilt brand- eller explosionsfarliga material, gaser eller kemikalier som måste skyddas om en brand trots förebyggande åtgärder skulle uppstå.
När riskerna för uppkomst av brand samt vid hantering av uppkommen brand är kartlagda är det principiellt två saker som skall ingå i det förebyggande brandskyddsarbetet:- Förberedande åtgärder
Att vidta förebyggande åtgärder innebär att man på arbetsplatsen har en beredskap mot bl a brand kan redovisas som brandskyddsregler i brandskyddsdokumentationen. Exempel på förebyggande åtgärder är att det finns lämplig brandskyddsutrustning, fria utrymningsvägar, ansvarsfördelning och tydliga rutiner om brand skulle uppstå, utbildning och information för de som arbetar på arbetsplatsen. - Brandskyddsrutiner
Brandskyddsrutinerna beskriver bl a larmrutiner, utrymning, brandsläckning och hjälpa skadade och nödställda. Brandskyddsrutinerna innbär bl a hänsyn till arbetsplatsens utformning och antal människor som befinner sig på arbetsplatsen samt deras bedömda förmåga att klara av att ta sig ut vid brand.
För den enskilda arbetsplatsen kan det fölrebyggande brandskyddsarbetet t ex innebära:
Riskinventering- Ha koll på heta arbeten, t ex i form av svetsning och skärning, samt var och när i tiden dessa kommer att utföras.
- Om gasol eller brandfarliga kemikalier förvaras i byggnad eller i närheten av arbetsplatsen.
- Om det finns utrymmen på arbetsplatsen som kan vara särskilt svåra att utrymma om en brand skulle uppstå.
- organisera arbeten, tidplan och disposition av arbetsplatsen, t ex materialupplag så att risken för svetslopper och nadra brandrisker undviks
- planera och upprätta säkra utrymningsvägar (Arbetsmiljöverket har regler för detta)
- placera ut brandskyddsutrustning, t ex brandsläckare och brandfilt, samt informera alla om var brandskyddsutrustningen förvaras - och hur den används!
- informera och utbilda arbetstagare och underentreprenörer om brandskyddet på arbetsplatsen, ansvarsfördelning och rutiner om något skulle inträffa. Viktigt att informationen når alla under byggets olika skeden!
- ev. brandövning.
- Arbetsmiljöverkets föreskrifter
- Räddningsverkets allmänna råd
- Byggföretagets generella brandskyddsrutiner
- Vid behov görs en särskild riskinventering för det aktuella projektet och då kan tidplan samt intilligande verksamheter vara av betydelse.
Heta arbeten är arbeten som alstrar värme eller avger gnistor. För att få utföra heta arbeten måste du vara medveten om brandriskerna och kunna utföra arbetet på ett så säkert sätt som möjligt.
Vad är heta arbeten?Med heta arbeten syftas ofta på svetsarbeten, men också skärning och uppvärmning av t ex klister vid takläggning alstrar värme liksom arbeten med varmasfalt. Riskerna med heta arbeten är bl a:
- brännskador på de personer som arbetar i närheten,
- svetslågor eller svetsloppor kan komma i kontakt med brännbart material och orsaka brand
- värmeavgivning från heta verktyg och maskiner
- uppvärmda materialytor kan orsaka både brand och avgivning av giftiga gaser från smältande material.
- friktion mellan t ex slipyta och slipverktyg eller mellan sågklinga och material kan i värsta fall orsaka både brännskador, brand eller avgivning av giftiga s k brandgaser från uppvärmda material.
Tillstånd och certifikat
Arbetsmoment som är särskilt brandfarliga kräver speciell kompetens och utbildning. Den som utför heta arbeten ett giltigt certifikat liksom den brandvakten som ska bevaka att brand ej uppstår.
Den för arbetet tillståndsansvarige är vanligtvis beställaren eller någon av denne utsedd person. Den tillståndsansvarige skall också ha ett giltigt certifikat om denne utfärdar tillstånd för heta arbeten mer än 2 gånger/år. Särskilda försäkringsregler.
Försäkringsbolagen kräver att den som mer än två ggr per år utfärdar tillstånd för Heta Arbeten ska vara behörig och ha genomgått särskild utbildning. Brandvakt och hetarbetaren ska inneha giltigt certifikat för Heta Arbeten. Giltighetstiden för ett certifikat är 5 år sen måste det förnyas för ytterligare. Därefter kan det förnyas ytterligare 5 år genom utbildning.
De nordiska länderna har beslutat att godkänna varandras utbildningar i Heta Arbeten. Samtliga certifikat är giltiga till det datum som anges på respektive certifikat. De certifikat som är utfärdade av Brandskyddsföreningens eller dess motsvarighet i Finland, Norge och Danmark är godkända av försäkringsbolagen.
Certifikat
Personligt tillstånd för att få utföra heta arbeten är ett krav som försäkringsbolagen ställer. Avsikten är att endast den som har certifikat ska få utföra heta arbeten med anledning av brandrisken. Innehavare av certifikat ska ha minst den kompetens som erhålls vid genomgång av Svenska Brandskyddsföreningens (SBF:s) kurs "Heta arbeten". Se deras hemsida www.brandskyddsforeningen.se
Arbetstillstånd
Vid svetsning eller skärning där det finns särskild fara för brand eller explosion (t.ex. i tankar eller cisterner) krävs även ett arbetstillstånd som ska bifogas de skyddsföreskrifter som behövs för arbetet. Ett sådant arbetstillstånd utfärdas av arbetsgivaren. Se våra regler om svetsning och termisk skärning, AFS 1992:9 6 §.
Tillstånd
Heta arbeten är förbjudna i områden där t.ex. brandfarliga varor hanteras enligt förordningen om brandfarliga och explosiva varor, FBE. Generella undantag kan medges av byggnadsnämnd medan tillfälliga undantag medges av räddningsnämnd. Tillstånden för heta arbeten utfärdas då av personer utsedda av arbetsgivaren. Dessa personer ska bland annat ha genomgått Brandskyddsföreningens kurs "Heta arbeten".
Se SÄI-info 1999:3 på https://www.msb.se/ under Förebyggande, Brandfarligt och explosivt, Informationsblad.
Källa: Arbetsmiljöverket om Heta arbeten (länkarna är här uppdaterade)
Om brandsläckare
Använda brandsläckare
Använda pulversläckare
Använda skumsläckare
Använda koldioxidsläckare
Om brandfilt
Använda brandfilt
Pulversläckning/branddynamik
ID06 är ett passersystem för byggarbetsplatser där all personal som beträder arbetsplatsen legitimerar sig via magnetkort vid in- och utpassage från bygget.
Syftet med ID06 är bland annat att försvåra svartarbete och annan brottslighet.
Så här ser startsidan för ID06 ut
Genom att klicka på rutorna kan du öppna sidor och information om ID06 direkt från byggipedia. Du kan annars gå direkt till ID06.se.
|
Källa: ID06.se
Den dagen bygget är klart skall entreprenaden, dvs hela projektet, överlämnas till byggherren. I anslutning till överlämnandet görs i de allra flesta fall en besiktning, en slutbesiktning. Den som utför besiktningen är en särskilt besiktningsman/besiktningsförrättare.
Besiktningsmannen kontrollerar okulärt (dvs det han kan se med blotta ögat) bl a att:
- Gällande byggregler följts
- Gällande avtal och bygghandlingar följts
- Alla dokument, t ex relationshandling, branddokumentation etc, finns med vid överlämnandet.
- Byggarna städat ordentligt efter sig!
Godkännande av entreprenad
Det är besiktningsmannen osm tar beslut om entreprenaden anses godkänd och färdig att tas i bruk (börja användas). Det är ganska ovanligt att en hel entreprenad underkänns vid besiktningen. Det är vanligare att byggnaden tas i bruk och brukare flyttar in. De besikninganmärkningar som finns åtgärdas under tiden.
Slutbevis
Om byggnadsnämnden anser att byggherren uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen (se nedan), och de inte funnit skäl att göra något ingripande, ska nämnden utfärda ett slutbevis. Om byggnadsnämnden anser att det finns brister kan nämnden ta ställning till om, och i vilken omfattning, byggnaden får användas fram till bristerna är åtgärdade.
Om något inte är riktigt klart eller om det förekommer fel och brister i utförandet alt. skador på byggdelar eller material gör besiktningsmannen en anmärkning om detta i besiktningsprotokollet. I protokollet anges också vem som är ansvarig att åtgärda felen.
Efter detta brukar besiktningsmannen godkänna entreprenaden, men om besiktningsmannen anser att byggnaden eller anläggningen har så många brister att den ännu inte är funktionsduglig och kanske att det till och med skulle vara en säkerhetsrisk att ta byggnaden/anläggningen i bruk. I så fall skall besiktningsmannen INTE godkänna entreprenaden.
Om entreprenaden blir underkänd (inte godkänd) av besiktningsmannen så måste den som har ansvar för bygget se till att åtgärda besiktningsanmärkning och de delar som ännu inte är färdiga att ta i bruk. Först efter besiktningsmannens godkännande kan entreprenaden överlämnas till byggherren och ett s k slutbevis utfärdas.
Så snart entreprenaden är godkänd börjar garantitiden som om inget annat avtalats brukar pågå i två år från godkänd entreprenad. Åtgärder av mindre allvarliga fel och brister kan göras även efter det entreprenadens godkänts och byggnaden/anläggningen börjat användas.
När besiktningsanmärkningarna är åtgärdade görs en ny besiktning, en efterbesiktning. Datum för den nya besiktningen bestäms som regel redan vid slutbesiktningen, men kan ofta skjutas fram i tiden om åtgärderna tar längre tid än planerat. Om det vid efterbesiktning kvarstår fel att åtgärda måste en nya efterbesiktningar göras. I värsta fall göra flera efterbesiktningar efter varandra innan alla är nöjda med resultatet.
När garantitiden är slut görs en garantibesiktning. Här tar besiktningsmannen upp sådana fel och brister som inte kunnat upptäckas vid slutbesiktningen men som kommit fram efterhand. Vanliga garantifel är bl a sättningsskador, sprickor, problem med värmeanläggningen eller att material eller utförande inte hållt.
Besiktningsmannen antecknar alla garantifel i garantibesiktningsprotokollet. Sedan påbörjas åtgärdsprocessen igen, samt efterbesiktning/-ar för att fastställa att felen blivit åtgärdade på ett bra sätt.
Först när garantitiden är över och eventuella garantifel åtgärdats har de entreprenörer som byggt huset/anläggningen inte längre något ansvar för kvaliten i utförandet.
Exempel på slutbesiktningsanmärkningar ur studien "Vad kostar bostadsbyggandet egentligen". Klicka på PDF-ramen för förstoring respektive förminskning eller öppna hela dokumentet via länken nedtill.
Direktlänk:
http://www.byggai.se/felochbrister/att/Diagram_SB_Antal_kat.pdf
Källa: "
Fel och brister i nya hus".
Direktlänk:
http://www.byggai.se/felochbrister/att/Diagram_SB_Antal_kat.pdf
Källa: "
Fel och brister i nya hus".
Exempel på efterbesiktningsanmärkningar ur studien "Vad kostar bostadsbyggandet egentligen". Klicka på PDF-ramen för förstoring respektive förminskning eller öppna hela dokumentet via länkarna nedtill.
Direktlänk:
http://www.byggai.se/felochbrister/att/Diagram_SB_Antal_kat.pdf
Källa: "
Fel och brister i nya hus".
Direktlänk:
http://www.byggai.se/felochbrister/att/Diagram_SB_Antal_kat.pdf
Källa: "
Fel och brister i nya hus".
Exempel på garantibesiktningsanmärkningar ur studien "Vad kostar bostadsbyggandet egentligen". Klicka på PDF-ramen för förstoring respektive förminskning eller öppna hela dokumentet via länken nedtill.
Direktlänk:
http://www.byggai.se/felochbrister/att/Diagram_SB_Antal_kat.pdf
Källa: "
Fel och brister i nya hus".
Direktlänk:
http://www.byggai.se/felochbrister/att/Diagram_SB_Antal_kat.pdf
Källa: "
Fel och brister i nya hus".
Förvaltningsskedet tar vid efter att byggprocessen är avslutad och byggprojektet/entreprenaden godkänts. Nu kan byggnaden (eller anläggningen) tas i bruk, dvs användas. Byggherren har ansvar för förvaltningen av en byggnad eller anläggning.
Förvaltning innebär bl a uthyrning till hyresgäster, skötsel av byggnad etc. Detta arbete och ansvar brukar sammanfattas under begreppet drift- och underhåll. Under förvaltningsskedet behövs både städning, uppvärmning och underhåll av byggnaden.
För löpande underhållsarbete, renovering eller ombyggnad anlitas ofta bygg- eller installationsföretag. Vissa större fastighetsbolag har egna hantverkare till mindre underhållsarbeten.
Byggnadsarbeten som utförs under en byggnads förvaltningsperiod brukar kallas ROT-jobb. ROT står för renovering, ombyggnad och tillbyggnad.
Boverket
Effso tools - Allt du behöver veta om inköp/Entreprenad
Svensk Byggtjänst
MätNiklas
Fel och brister i nya hus (ByggAi.se/felochbrister)
Arbetsmiljöverket
Brandskyddsföreningen
Sysav
Sopor.nu
ID06.se
