Ritningar och ritningsläsning
I ett byggprojekt förekommer allt ifrån översiktliga områdesplaner och situationsplaner till detaljritningar för montering av material och utförande av känsliga anslutningar, t ex för att undvika köldbryggor eller fukttransport i konstruktionen. Ritningar och beskrivningar tas fram under olika skeden och processer.
En ritning kan beskrivas som en vy över en tvådimensionellt genomskärning (snitt) genom hela byggnaden – antingen horisontellt eller vertikalt.
De ritningar som tas fram i ett byggprojekt måste följa de ramar och regler som anges i kommunens planer. Exempel på sådant som byggherre och projektörer, t ex arkitekten, måste ta hänsyn till och redovisa:
- placering av byggnad på fastigheten (tomten)
- maximal takhöjd
- färg på fasad
Det förekommer flera olika konsulter och projektörer i ett bygg- eller anläggningsprojekt. För att särskilja deras olika ritningar åt används en bokstavsbeteckning. Denna beteckning står i ritningshuvudet, i namnrutan samt i anslutning till ritningsnumret.
I namnrutan/ritningshuvudet på bilden till höger finns följande projektörer med:- A - arkitekt
- K - konstruktörer
- E - elkonsulter
- V - VVS-konsulter (VVS står för värme, vatten och sanitet)
I stora projekt finns många fler projektörer med, t ex mark, ventilation, brand m fl.
På kommunernas stadsbyggnadskontor finns översiktsplaner och detaljplaner som beskriver befintlig bebyggelse och tomtmark samt reglerar hur och var man får bygga i städer och tätbebyggda områden. För glesbyggd finns ofta områdesbestämmelser med minde detaljerade beskrivningar som ligger till grund för bygglov i området.
De kommunala planerna tas fram under ganska långdragna processer där bl a grannar och andra som berörs av planerna, får lämna synpunkter innan planerna fastställs för att sedan gälla i flera år framåt.
Vid kommunal översiktplanering följs de handläggningsrutiner och processer som anges i Plan och Bygglagen (PBL). Vid översiktplaneringen måste också hänsyn tas även till annan lagstiftning som t ex miljölagstiftningen.
Läs mer om kommunal översiktplanering på Boverkets hemsida: http://www.boverket.se/Planera/Kommunal-planering/Texten under varje rubrik kan både öppnas och stängas ner igen - genom att klicka på rubriken
Under ett byggprojektet tas ritningar fram i olika versioner och detlajeringsgrad. Beorende på vilket skedee projektet befinner sig i och vilka beslut som hunnit tas finns t ex:
- Programhandlingar - översiktliga och preliminära
- Systemhandlingar - projektörernas handlingar som skall tas fram och samordnas under projekteringsskedet
- Bygghandlingar - de handlingar som används för att bygga efter samt för att planera och köpa in material
- Relationshandling - handlingar som visar hur projektet verkligen blev efter beslut och revideringar under byggets gång.
Bygglovshandlingar är de ritningar och beskrivningar som lämnas in till kommunens stadsbyggnadskontor för godkännande. Om detaljerad kommunal finns skall bygglovet normalt beviljas om bygglovsansökan med bifogade handlingar inte strider mot detalj eller översiktsplanerna.
Bygglovshandlingarna arkiveras av kommunen och är s k offentliga handlingar. Detta innebär att vem som helst när som helst kan begära att få ta del av ritningarna. Observera dock att om du begär ut bygglovshandlingar för en befintlig byggnad att dessa ritningar sällan stämmer helt med den byggnad ritningen avser.
Diskussioner och beslut under programskedet baseras på översiktliga idéskisser. Dessa utmynnar sedan i bygglovshandlingar på vilka bygglovet söks. Under projekteringsskedet växer sedan alla detaljlösningar, materialval mm fram. Under projekteringsprocessen samordnas de olika konsulternas ritningar så att de stämmer överens och går at bygga efter. Under detta skede benämns ritningarna systemhandlingar.
Arkitektens ritningar (A-ritningarna) beskriver byggnadens helhetliga utformning, planlösning, rumsindelning mm. Konstruktören (K) som ansvarar för byggnadens bärande konstruktionerna tar fram konstruktionsritningarna medan el- och VVS-projektörerna tar fram sina respektive ritningar och beskrivningar (E samt VVS/VS). Vanligt är också att det finns en konsult som ansvarar för markprojektering samt en för brand.
Utöver de traditionella konsulternas handlingar förekommer ofta ritningar och monteringsanvisningar för en mängd olika delar av projekten. Vissa underleverantörer och specialentreprenader som ingår i projektet har sina egna ritningar. Vilka byggnadsdelar och komponenter som baseras på särskilda ritningar varierar mellan olika projekt. Det kan exempelvis vara stomme eller hiss. Många småhusprojekt byggs dock traditionellt baserat på arkitektens, konstruktörens och installationskonsulternas ritningar.
När byggskedet tar vid skall ritningar och övriga handlingar vara färdiga att bygga efter. Systemhandlingarna övergår juridiskt till att benämnas bygghandlingar. Bygghandlingarna är de som entreprenören juridiskt har att följa.
Vid kopiering av ritningar som skall distribueras ut till byggarbetsplatsen brukar de få olika färg för att tydliggöra vad ritningen avser:
- A-ritning – svart
- K-ritning – blå
- VVS-ritning – brun
- E-ritning - röd
Utöver ovanstående ritningar brukar också särskilda markritningar och sektioner från grund upprättas. Dessa brukar redovisa bl a rör och kablar i mark, dränering och markhöjder.
Ursprungliga bygghandlingar kan ha reviderats (förändrats och uppdaterats) under byggprojektets gång. I ett byggprojekt kan för varje enskild ritning förekomma flera reviderade upplagor och det gäller att alltid ha den senaste versionen till hands när man bygger. I vissa fall avviker utförandet ändå ifrån det som finns på ritningen dvs utan att ritningen ändrats.
Byggherren/beställaren kan begära in s k relationshandlingar som skall beskriva det faktiska utförandet. Många gånger är det dock bygghandlingarna som också får utgöra de relationshandlingar som arkiveras för framtida förvaltning av byggnaden. Detta innebär att man inte alltid kan vara säker på att de ritningar som sparats för ett befintliga hus stämmer helt med de faktiska förutsättningarna.
Byggskedet kallas även för entreprenadskede. Projektet, eller entreprenaden, ägs under denna tid av det byggföretag som har huvudansvaret för att bygga huset. Slutbesiktningen görs sedan mot bakgrund av:
- byggnormer (byggregler)
- entreprenadkontrakt,
- särskilda avtal och överenskommelser under projektets gång
- aktuella bygghandlingar
När byggnaden överlämnas till byggherren får bygghandlingarna i de fall särskilda relationshandlingar inte upprättas, dvs oftast(!) utgöra underlag för drift och förvaltningen av huset.
Efter två år utförs en ny besiktning, dvs garantibesiktningen där eventuella kvarvarande entreprenadfel och brister dokumenteras och åtgärdas innan hela ansvaret övergår till byggherren/beställaren.
Garantitiden på 2 år (oftast) syftar till att upptäcka sådan brister som inte märks förrän byggnaden tagits i bruk och börjat användas, det kan vara:
- sprickor efter uttorkning och sättningar
- värmesystem eller annat som inte fungerar som det ska
- byggprodukter med dålig kvalitet och hållbarhet
- skador som uppkommit när hantverkare åtgärdat de fel som upptäcktes vid slutbesiktningen, s k åverkan.
Även vid garantibesiktningen är det just bygghandlingarna samt byggnormer och avtal som besiktningsmannen har som underlag.
All information som kan vara relevant för framtida ändringar eller kompletteringar samt för drift och skötsel brukar man försöka arkivera vid avslut av byggprojekt idag. Det är beställarens ansvar att begära in och i förekommande fall bekosta dessa handlingar.
Utöver relationsritningar arkiveras ofta produktinformation från leverantörer, t ex vitvaror, bänkskivor, golvmaterial mm. Ibland sparas även materialleverantörernas miljövarudeklarationer, som beskriver materialens miljöpåverkan från tillverkning till bruksskede samt avfallshantering och återvinning av materialen när de skall rivas ut.
Om- och tillbyggnader följer i princip samma turordning som beskrivs för byggprocessen ovan med skillnaden att man utgår ifrån befintliga förutsättningar, konstruktioner och relationsritningar. Befintliga ritningar för ett hus är de ritningar som arkiverats.
Om relationshandlingar inte upprättats brukar dessa utgöras av de bygghandlingar man byggt efter. Vid omfattande ombyggnadsprojekt upprättas ibland nya relationshandlingar innan nya ritningar för ombyggnaden tas fram. Det är viktigt att basera projektet på de rätta förutsättningarna.
Förutom att man bör vara uppmärksam på att befintliga ritningar, s k relationshandlingar, inte alltid stämmer helt med verkligt utförande så är det vanligt i äldre hus att ändringar har gjorts under åren utan att dessa dokumenterats.
I samband med ombyggnader i det egna huset bör man vara vaksam bl a på vilka de bärande delarna är samt stabiliserande delar. Rörelser i konstruktionen eller tidigare ändringar kan ha medfört viss omfördelning av de laster som byggnadsdelarna bär upp, i förhållande till det som teoretiskt framgår av ritningar. Även icke-bärande byggdelar kan ha viss påverkan på stabiliteten i en byggnad. Vid osäkerhet i samband med ingrepp i bärande delar kan en byggnadskonstruktör konsulteras.
I samband med rivningsarbeten, borrning, bilning och håltagning är det av vikt att även känna till var installationsdragningar för vatten, värme och el är förlagt i byggnaden. Mycket av detta kan vara förlagt dolt i såväl bärande som icke bärande byggnadsdelar.
Redan på arkitektens ritning (A) brukar man kunna utläsa vilka byggnadsdelar som är de bärande. Konstruktionsritningarna (K) beskriver den bärande konstruktionen, anslutningar och detaljer. Med god förståelse för hur installationer för el (E) och vatten (VVS) görs samt kunskap i tolkning även av dessa ritningar kan man ofta bedöma var det är säkert att borra eller riva. Viktigt är att förstå att ledningsdragning inte alltid sker efter några exakta mått varför den exakta placeringen inte alltid kan utläsas på ritningen.
Ritningar och ritningsläsning handlar främst om utformning av bygghandlingar, bl a:
- traditionella byggnadsritningar avseende arkitektur (A), konstruktion (K) samt översiktligt el, VVS, ventilation och brand
- olika typer av ritningar och dokument som styr byggnadsarbeten
- exempel på ritningar och vanliga ritningssymboler
- ritningsmått och olika ritningsskalor
En situationsplan är en översikt över fastigheten som skall byggas på, intillliggande fastigheter och tomtgränser. Situaqtinspalnen kan beskriva var olika byggnader befintliga och de som skall byggas ligger i förhållande till varandra och angränsande fastigheter. Situationsplanen avser alltså byggnadens placering utifrån omgivningen och ett ännu större perspektiv.
Situationsplanen är normalt relaterad till bl a kommunens översiktplan.
Planritningar är horisontella snitt genom byggnaden och kan ses som en vy uppifrån och ner mot bjälklaget. På arkitektritningar brukar då det ”tänkta” snittet vara taget ca 1,2 meter ovanför bjälklaget. Planritningar visar därför såväl väggar på som schakt (hål) igenom bjälklaget samt fönster- och dörröppningar. På arkitektritningar syns dessutom inredning som ingår i entreprenaden, bl a kök. Konstruktionsritningarna visar bl a armering, bärande balkar och pelare samt takstolar.
Planritningar brukar vara i skala 1:100 eller 1:50 m ritningarna innehåller mycket information, t ex för mått- och armeringsritningar samt VVS-ritningar.
För flervåningshus finns en planritning till varje våningsplan samt en för källare respektive tak (takplaner).
Om en byggnad är för stor för att få plats på en planritning (i den ritningsskala som krävs för tydligheten) delas den upp i två eller flera ritningar.
Sektionsritningar är vertikala snitt genom byggnaden från källare och uppåt. Sektionen består av ett ”tänkt” snitt taget någonstans igenom huset. Var sektionen är tagen redovisas med pilar på tillhörande planritning. Sektioner redovisas ofta i skala 1:50, ibland större (1:20, 1:10) beroende på hur stort tvärsnittet är. Sektioner och tvärsnitt illustrerar även ingående materialskikt i aktuell byggdel.
Detaljritningar innehåller ofta flera olika ritningsdetaljer på en och samma ritning. Genom att kontrollera vad varje detalj kallas, vilken ritning detaljen tillhör samt vilken beteckning (ofta bokstavsbeteckning detaljsnittet har t ex A- A) detaljen har vet man var i byggnaden den speciella detaljutförandet skall följas.
En ritningsdetalj och krav på utförande kan förekomma på många ställen i en byggnad och ett projekt. Detta skall då framgå av ritningarna. Det skall finnas en hänvisning till detaljritningen från all de ritningar där ett speciellt detaljutförande är aktuellt.
Detaljer ritas i stor skala, dvs som sektioner - eller ännu större, t ex skala 1:5.
Exempel på byggdetalj/detaljlösningar:Elevationer är speciella vertikalsnitt på konstruktionsritning som visar stommen, dvs väggreglar i regelstomme respektive betongvägg och armering i betongstomme. Oftast är skalan 1:50. Snittet är taget som en vy mot t ex en bärande vägg eller en utfackningsvägg.
Uppställningsritningar är sammanställningar/specifikationer över olika produkter (sakvaror) som ingår i projektet och brukar finnas för bl a dörrar och fönster samt för inredning till bl a kök och bad.
En uppställningsritning kan också beskriva standardutförande inklusive planlösning för t ex kök och badrum som skall byggas lika i flera lägenheter. Många stora projekt har några få variationer på kök och bad. I en uppställningsritning med typbeteckningar för de olika utförande kan då underlätta både inköp och för de som skall bygga köken eller badrummen i alla läggenheterna.
Förr ritade man bygghandlingar för hand. Dagens projektörer ritar nästan uteslutande med CAD, dvs digitala ritprogram på datorn.
Även om de flesta bygghandlingar precis som förr i tiden är två-dimensionella - som vi är vana att arbeta efter! Finns via CAD-teknik möjlighet att ta fram 3D - ritningar. Detta gör bl a i syfte att åskådliggöra byggnader och rum bättre - så att de som inte är vana att läsa ritningar bättre kan förstå bygget.
En annan möjlighet med CAD och digital teknik är att bättre kunna överskåda projektets olika handlingar och t ex kunna jämföra olika projektörers ritningar. På så sätt kan man samordna olika typer av ritningar (A, K, E , V m fl)och kontrollera t ex:
- att måtten stämmer överens på alla ritningar
- att inga avloppsrör går rakt igenom vardagsrumsgolvet
- att armeringen inte sticker ut ur väggarna
Förr när man ritade allt för hand var dessa s k "samordningskrockar" vanliga och man satte stort hopp till att digitala ritningar skulle eliminera problemet.
I de flesta större och medelstora bygg- och anläggningsprojekt finns en särskild ritningsförteckning. Ritningsförteckningen är en lång lista över ritningarna som är bra att ha för att hålla koll på vilka ritningar som finns i projektet. Ritningsförteckningen är daterad för att undvika förväxling med gamla versioner.
Om du har den senaste ritningsförteckningen så framgår samtliga ritningar som varje projektör tagit fram hittills i projektet, reviderade versioner och därmed vet du vilken ritningsomgång som är den senaste gällande.
Ritningar och andra bygghandlingar förekommer i olika standardformat (storlek). I byggprojekt används ofta pappersformaten A1 till A4. Kom ihåg att A4 är minst av dessa och A1 är störst!
A4 (210x297mm) är normal papperstorlek (. Exempel på papper i formatet A4 är skrivblock, brev, utskrift från vanlig skrivare mm. Vanliga dokument och bygghandlingar som inte är ritningar, t ex rumsbeskrivning och tekniks beskrivning, är normalt i formatet A4. Detaöljer från större ritningar kopiera ibland ut i A4-format för att enklare kunna hanteras.
A3 (297x420mm)är dubbelt så stor som en A4. Ritningar i storlek A3 är förminskningar och ofta svåra att läsa men de förekommer i vid t ex arkivering pärmar och för att inte ta så stor plats hos de som inte bhöver läsa alla detaljer bara kunna se vilka ritningar som finns och vad de innehåller.
A2 (420x594mm) är dubbel så stor som A3 och fyra gånger så stor som A4. A2 kan också vara en förminskning av en A1:a, för förenklad hantering och arkivering på kontoret. En A2:a går ofta ganska bra at läsa men man måste komma ihåg att om den är förminskad från formatet A1 så stämmer inte den angivna ritningsskalan och det kan bli fel om man försöker mäta ut mått med skalstocken!
A1 (594x841) är dubbelt så stor som A2 och fyrdubbelt så stor som A3. Det går alltså 8 stycken A4-papper på en A1:a som är den vanligaste ritningsstorleken som hanetars ute på bygget. A1.an är normalt orginalritningen och måtten som anges på den skall stämma med de mått man mäter ut på ritning med en skalstock - om man använder samma skala på skalstocken som står i namnrutan på ritningen!
Förlängd A1:a (594Xbredd>841mm). Förlängda A1:or används också på bygget. Det är ritningar med samma höjd och i skalenlig som en A1:a, men med ökad bredd, dvs bredare än 841mm.
Byggnadsritning som används ute på bygget brukar vara storlek A1, men förminskas också till storlek A3 bl a vid arkivering i pärmar.
En ritning är normalt indelade i ett stort ritfält till vänster samt ett smalt skrivfält i högra marginalen (klicka på bilden för att öppna en förstoring):
Ritfältet
Ritfälten är den stora ytan där själva ritningen är. Ritfältet på bilden
innehåller t ex en K-ritning över bjäklag och bärande väggar på ett våningsplan.
Skrivfältet
Skrivfältet är avsett för kompletterande information till den som skal läsa,
tolka och bygga efter ritningen samt till den som skall kontrollera arbetet.
- Förklaringar till den aktuella ritningen,
- Föreskrifter angående utförandet, t ex normer, toleranser, material, måttuppgifter, ytbehandling etc.
- Hänvisningar till kompletterade handlingar och ritningar.
Namnrutan - ritningshuvud
Längst ned till höger på ritningen finns namnrutan och där framgår bl a:
- Ritningsnummer
- typ av ritning t ex A, K, VVS eller E
- vad ritningen föreställer, t ex mark, grund, plan 3 eller tak
- vad ritningen avser, byggdel etc
- vem som gjort ritningen och vem som är ansvarig handläggare hos konsultfirman
- ritningens nummer samt aktuell revideringsomgång
- ritningens skala t ex 1:100, 1:50, 1:20, 1:5.
Orienteringsskiss
Det brukar även finnas en orienteringsskiss över hela projektet
intill ritningshuvudet. Den del av projektet - den byggnad eller del av
byggnad t ex våningsplan - som den aktuella ritningen avser markeras/skrafferas
i orienteringsskissen. Ovan visas exempel på orieneringsskiss över hela byggområdet,
hus och våningsplan ritningen avser.
Med hjälp av orienteringsmarkeringen vid namnrutan på ritningen håller man reda på vilken del av byggnaden som ritningen avser.
Hur ritningsnumreringen görs bestäms dels enligt standarder, dels enligt överenskommelser i projektet. Projektspecifik numrering används, t ex för att särskilja handlingar i större projekt, för att enklare hitta dem i eventuella databaser och filhanteringssystem. Det är då ett numreringssystem som överenskommes i det enskilda projektet och som används av samtliga projektörer.
I exemplet är ritningens nummer K-201-012 enligt följande princip:
- K står för konstruktionsritning (K-ritning)
- BSAB kod - enligt byggdelsnumrering och byggdelstabell - saknas i detta projekt.
- Projektspecifikt för ritningsnumreringen:
- - 201 - överenskommen numrering av ritningar för olika delar av bygget
- - 012 - löpnummer för just K-handlingarna, dvs ritning nr 12. Konstruktören gör ju förhoppningsvis flera ritningar än bara en...
Förklaringar:
Den del som ändrats(reviderats) i ritningen ovan har markerat genom att
ritats ett "reviderings-moln" runt området och även pekat på det med en revideringspil (triangeln med svart spets).
I revideringspilen står vilken revideringsomgång det gäller (i detta fall är det revidering B som markerats. Den första revideringen av denna ritning var revidering A Pilen som markerar revideringsomgång A finns kvar, men den svarat pilspetesen är borta. Endast ny revideringspilar har den svarta spetsen!
Nästa revidering är C, sedan D osv. De olika revideringsomgångarna anges även i namnrutan/ritningshuvudet.
På ritningar förekommer en flera typer av streck och linjer. Ritningar förtydligas genom att användning av olika typer av linjer för olika saker. Linjerna på en ritning har olika tjocklek om det behövs för att särskilja dem och förtydliga ritningen.
- En heldragen linje betecknar ofta en kontur som är synlig i den aktuella vyn.
- Streckade och punktstreckade linjer brukar beteckna dolda konturlinjer, dvs konturer som ligger bakom eller i en vägg och därför inte alls är synliga i verkligenheten - eller utifrån den aktuella vyn.
OBS! Linjer på en ritningar kan också vara måttlinjer eller föreställa armeringsjärn.
Heldragna linjer på ritning kan bl a vara:
- Synliga konturer
- Måttlinjer
- Diagonaler
- Gräns mellan olika materialskikt
- Alla elledningar (även dolda) på E-ritning
- Synliga rör i ritningens snitt
Punktstreckade linjer på ritning kan bl a vara:
- Systemlinjer
- Brottlinjer
- Snitt
- Centrumlinjer
- Symmetrilinje
Prickade linjer användas ibland på ritningar för att visa en byggnadsdel eller inredningsdetalj som inte ingår i entreprenaden men som man skall förbereda plats och/eller installationer för så att den som flyttar in enkelt kan komplettera. Exempel:
- installation av tvättmaskin och torktumlare
- en mellanvägg som t ex en lägenhetsköpare i nybyggnadsprojekt själv kan välja om han/hon vill ha byggd eller inte (i bygghandlingen måste dock väggen ritas in om den skall byggas!)
I bilden finns delmåttet 910mm angivet. Måttet är understuket för att visa att ritningen inte är ritad i exakt rätt skala.
Det går alltså inte at mäta direkt på ritningen - utan det är det angivna måttet som måste användas vid utsättning och byggande!
Övriga måttrelaterade streck och linjer på bilden:
- måttlinje - den långa linjen som löper längs med
- måttgränslinjerna - en på var sida som visar mer tydligt var delmåttet börjar och slutar.
- måttgränsmarkeringarna - det lilla snedstrecket där måttlinjen korsar måttgränslinjerna. Detta för öka tydliggörheten samt särskiljer delmått från pilmått och andra linjer på ritningen.
På ritningar används en mängd symboler som skall förenkla och förtydliga ritningarna. Det gäller då klart att förstå vad symbolerna betyder...
Här följer några exempel på allmänna symboler och markeringar på ritningar för bygg, mark och anläggning.
Förklaringar till bilden:
- Sifferorna inuti symbolerna är löpnummer som anges i förteckning över ingjutningsgodset
- Hål (genomgående) ritas med två diagonaler.
- Nischer (ej genomgående) ritas med en diagonal.
Riktningspil, norrpil samt entrépil:
Förklaringar till bilden:
- Norrpilen används för att underlätta orienteringen på översiktsritningar och situationsplaner.
- Entrepilen markerar bl a huvudentré på planritning. Riktningspilen används bland annat vid ramper och trappor (se bild).
- Riktningsmarkering används för att visa riktning på t ex golvbrädor eller armering.
Pilar och ritningssymboler för trappor och ramper:
Förklaringar till bilden:
- En pil som anger lutning pekar normalt nedåt. Undantag är trappor och ramper där pilen pekar uppåt!
- Ovanpå lutningspilen står ibland siffror. Dessa anger lutningen, t ex 1:50 som innebär en höjdskillnad på en centimeter per 50 centimeters sträcka.
Sluttande underlag/lutning:
Förklaringar till bilden:
- För sluttning pekar pilen normalt nedåt (för trappor och ramper pekar den uppåt)
- Här anges lutning 1:100, dvs en meters höjdskillnad per hundra meter ramp - eller en centimeter per hundra centimeter (= 1 meter) ramplängd.
Ytmarkeringar används för att visa olika material i marken eller i byggnadsdelen. Även snittytor på ritning kan markeras genom att de är tonade eller skrafferade. Stora ytor/areor är ibland enbart markerade längs konturen. Markeringens utseende varierar med det material som snittytan avser. Varje material har sin speciella ytmarkering.
Exempel på ytmarkeringar på markritningar:
Exempel på ytmarkeringar för några vanliga byggnadsmaterial:
Armeringssymboler visas på konstrukionsritningar och består främst i armeringsstänger kombinerat med typbeteckningar och mått.
Till armeringsritningar hör också en armeringsförteckning över alla typer av armeringsstänger som ingår i konstruktionen, antal och dimensioner. VISA EX
Armeringsstänger har olika längd och diameter. Vissa är böjda. Armeringsspecifikationen används som underlag för klippning och tillverkning av armeringen. Detta görs på fabrik eller på byggarbetsplatsen.
På ritningarna ritas en armeringssymbol för vare enskild armeringstyp och -dimension. Armering som ligger i överkant av platta ritas med heldraget streck, medan underkantsarmering ritas som en streckad linje. Ett tvärsnitt av armeringsjärn ritas som en svart prick.
Korsande armering samt armeringsnät i tvärsnitt:
Armeringssymbolen för överkants- och underkantsarmering:
Snickeriprodukter är bl a fönster och dörrar samt inredning i bl a köks- och badrum. Bland symbolerna som visas här ingår även annan utrustning i kök och bad.
Symboler för skåp och annan utrustning inredning kompletteras ofta med bokstavsbeteckningar som förtydligande. Exempel är bl a:
- G - garderob
- L - Linneskåp
Ritningssymboler - Dörrar:
Ritningssymboler - Fönster:
Ritningar och beskrivningar innehåller en mängd olika beteckningar som förtydlgar och symboliserar olika delar.
Förkortningar som betecknar olika rum, byggdelar eller installtionsdelar, t ex inom el och VVS är vedertagna inom byggbranschen. Här följer några vanliga exempel på förekommande förkortningar i ritnings- och bygghandlingssammanhang:
- BV Barnvagnsrum
- CY Cykelrum
- F Förråd
- KLK Klädkammare
- BJL Bjälklag
- PL Platta
- P Pelare
- YV Yttervägg
- G Garderob
- L Linneskåp
- ST Städskåp
- Kök
- DB Diskbänk
- DM Diskmaskin
- K Kylskåp
- K/F Kyl och frys (kombinerad)
- TM Tvättmaskin
- TT Torktumlare
- TP Tvättpelare (tvättmaskin med torktumlare placerad ovanpå)
- TSK Torkskåp
- TS Tvättställ
- VK Vattenklosett
- BL Blandare
- TV Tappventil
- VV Varmvatten
- KV Kallvatten
- VVC Varmvatten cirkulationsledning
- VVB Varmvattenberedare
- P Pump
- B Brunn
- RL Renslucka
- VG Vattengång
- STPR Stuprör
- ELC Elcentral
- UC Undercentral
- Anl Anläggning
- HSP Högspänning
- TP Telefon
- BP Brandpost
- SH Sprinklerhuvud
- r Radie
- d Diameter
- s,c alt c/c Centrumavstånd
- UK = Underkant
- ÖK = Överkant
- FG = Färdigt golv
Om inget annat framgår på ritningen så är de mått som anges i millimeter (mm). Undantag är s k plushöjder som brukar anges i meter.
Höjdmått (m)
Höjdmått på sektionsritningar och elevationer anges som ett delmått från en bestämd nivå eller som ett koordinatmått (z-koordinat) med utgångspunkt ifrån kommunens koordinatnät och kallas då plushöjd.
Plushöjder kan jämföras med pilmått (se nedan) men skillnaden att måttet anges i meter. För att mäta upp och kontrollera plushöjder krävs tillgång till särskild mätutrustning och till kommunens koordinatsystemet och referenspunkter.
När man läser ritningar kan man även ha hjälp av plushöjderna för att beräkna vissa delmått i en byggnad. Delmått beräknas genom att subtrahera den lägre plushöjden från den högre.
För att specificera vilken sida/kant ett höjdmått avser används förkortningar bl a:- UK = Underkant
- ÖK = Överkant
- FG = Färdigt golv
Med färdigt golv avses bjälklag inklusive ytskikt såsom parkett, trä eller klinker. På vissa ritningar, t ex stomritningar avser plushöjderna bjälklagsnivån innan ytskikt läggs på.
Sektionsritning med plushöjder
anger måttet (i meter) över projektets referenslinje.
Visa större bild som PDF
Längdmått som anges på ritningar är antingen delmått eller pilmått.
Delmått anger avståndet i millimeter mellan två markerade punkter, medan pilmått anger byggdelens läge i förhållande till en specifik referenspunkt/linje.
Delmått kan ses som en storleksangivelse för en enskild byggdel eller byggdelsavsnitt, t ex längden av ett väggavsnitt eller bredden av en dörr.
Delmåtten skrivs på en måttlinje som löper längs hela den måttsatta sträckan. Måttlinjen avgränsas av korta korsande måttgränslinjer som markerar vilka konturer på ritning som utgör gränserna för det aktuella delmåttet.
Pilmått och delmått kombineras ibland med varandra på planritningar:
Delmåtten anger här storleken på öppningarna i väggen medan pilmåtten anger avstånd från referenslinjen till vänster. Referenslinjen i detta fall är samma som fasadlinjen. Pilmåttet kan också utgå ifrån en stomlinje/baslinje i det måttsystem man satt upp för projektet.
Flera pilmått kan utgå ifrån samma referenslinjer och varje enskilt pilmått anger då det totala avståndet från referenslinjen. Pilmått kan därför ses som ett lägesmått i förhållande till referenslinjen.
Vanligen utgår måtten på byggnadsritningar från konturer t ex insida alt utsida av väggar. I vissa fall är dock måtten tagna mellan mittpunkter, t ex om från mitten/centrum av en vägg eller pelare. Med hjälp av måttgränslinjerna skall man kunna utläsa detta varifrån måttet utgår.
Stora byggnader delas ibland in i ett eget koordinatsystem för att underlätta läsning och måttsättning av ritning. När ett pilmått istället utgår ifrån en sådan referenslinje mitt i byggnaden kallas det för centrummått. Måttsättningen på planen sker mellan centrum (mitten) av byggnadsdelarna istället för till ytterkonturen.
Centrummått används för att ange läge för bl a pelare, balkar, pålar och plintar.
Ritningar illustrerar byggnader och byggdelar i förminskad skala. Aktuell skala för en ritning framgår i skrivfältet och/eller i direkt anslutning till en detaljritning eller sektion.
Observera att förminskade eller förstorade ritningar och detaljer inte är skalenliga, dvs angiven måttskala stämmer inte eftersom ritningens storlek ändrats.
Om en ritning innehåller flera detaljer och kanske planer eller sektioner i varierande skalor brukar skalan vara angiven under varje enskild detalj.
- Skala 1: 100 betyder att en centimeter på ritningen motsvara 100 cm, dvs 1 meter, i verkligheten.
- Skala 1:50 betyder att en centimeter på ritningen motsvarar 50 cm i verkligheten.
- Skala 1:20 betyder att en centimeter på ritningen motsvarar 20 cm i verkligheten.
Användning av särskilda linjaler, t ex skalstock, med olika måttskalor underlättar mätning och översättning av mått från ritningar, vilket minimerar risken för feltolkning av mått.
Exempel på detaljritning i skala 1:5. Obs! Bilden är inte skalenlig!
Skalenligt ritade mått på ritning kan enkelt mätas upp med en skalstock (om ritningen inte förminskats eller förstorats). Skalstockar finns att köpa bl a i pappershandel och kontorsvaruhus.
När ingående material specificeras på t ex en sektionsritning anges materialtjocklek i millimeter (mm).
Öppningar som markerats med 2 diagonaler är genomgående hål som måttsätts med delmått eller som bredden gånger höjden (BxH). Öppningar markerade med endast 1 diagonal avser ej genomgående hål. Dessa måttsätts som bredden gånger höjden gånger djupet på hålet (BxHxD)
Öppningsmått, schakt mm - exempel:
Exempel på hur materialtjocklekar specificeras på sektionsritning. Måtten anges i millimeter, t ex 145 (mm) plåtreglar placerade med 450 mm centrumavstånd från varandra samt med 145 mm mineralull mellan reglarna.
Ställmått:
Ställmåttet är det mått som anges på ritningen där ursparningar (öppningar) görs för att t ex en dörr eller fönster skall monteras där. På uppställningsritningarna står dörranas eller fönsternas verkliga mått.
Ställmåttet som står på planritningen är alltså det mått man måste bygga efter för att senare kunna få plats för att montera dörren eller fönstret - utan att klämma fingarna. Av praktiska skäl görs alltså öppningen lite större än fönstret eller dörren. Det lilla mellanrum som blir kvar tätas efter montering.
Modulmått:Modulmått är bl a standardiserade mått för t ex inredning, garderober och köksskåp. Vanligt förekommande mått på garderober och på skåpen i ett kök är bredden 400mm, 500 mm och 600 mm (även andra mått förekommer).
En modul på 100mm medför att ett 50cm (500mm) brett köksskåp blir 5 moduler brett (5M) och en garderob på 60 cm (600mm) blir 6M. Ett extar brett köksskåp på 700 eller 800mm får modulmåtten 7M respektive 8 M.
Alla ritningsmått anges i millimeter och inget annat anges. Plushöjder anges dock i meter (m). Icke skalenligt ritade mått redovisas med streck under.
Mått på ritning kan inte alltid vara exakta i förhållande till verkligheten. Så länge utförandet håller sig inom en viss toleransnivån kan det ändå godkännas vid en besiktning. Det finns därför normer för hur stora avvikelserna från de angivna måtten får vara.
ToleranserToleranser är benämningen på det maximala måttfel/måttavvikelse som får förekomma. Toleransen anger alltså hur mycket utförandet och måtten i verkligheten får avvika från de mått som anges på ritningen
I vissa fall specificeras toleranserna på ritningarna annars framgår de av byggnormerna.
Mått med angivna toleranser, dvs acceptabla avvikelser med +/-5mm respektive +10/-20mm.
Precis som modulmåtten för garderobs- och köksinredning finns standardiserade dörr och fönstermått. Standarder har tagits fram av praktiska skäl.
Standardmått i en vanlig bostad kan bl a vara:- monteringshöjden för toalettstol
- lutning på handikappsramper lutning (fall) på badrumsgolv
- höjden på diskbänken
I Sverige finns SIS-standarder men Europastandard (EN)införs nu efterhand.
Utvalda ritningsexempel/bygghandlingar (prel. Mark, A, K,V, E och Brand) från befintligt projekt kommer efter redigering att läggas in här.
Bygghandlingar 90 – Redovisning av mark
Bygghandlingar 90 – Redovisningsteknik
Rithandbok K (JW 1991)
Byggnadsritning – Ritsätt och ritregler, Gösta Hamrin, 1996
Installationsteknik för A och L, Catarina Warfvinge, LTH 2000.
