Stomkomplettering

Funktionskraven på den icke-bärande stomkompletteringen kan bl a vara krav på ljud- och brandisolering för lägenhetskiljande väggar. Även väggar inom samma bostad eller lokal kan ha särskilda krav. I bostäder kan t ex badrumsväggar och väggar som döljer rör för vatten och avlopp ljudisoleras. I vissa verksamheter medför t ex krav på sekretess att samtals- eller behandlingsrum har särskilda krav på ljudisolering. Krav på fuktskydd förekommer också i våtutrymmen samt insida yttervägg och tak.

Värme-, brand- och ljudisolering
Ett isoleringsskikt ska som regel ha flera funktioner, vara såväl värme-, brand- som ljudisolering. Inga springor får förekomma mellan isoleringsskivorna så att en "ljudbrygga" uppstår eller brand/brandfarliga gaser kan passera alternativt värme sipprar igenom.

Ångtäthet För yterväggskonstruktioner gäller att varm inomhusluft, med hög relativt fukthalt, inte får transporteras inifrån och ut. Dels för att inte värmeförlusterna ska bli stora - dels för att kondens i konstruktionen skall undvikas. Varm luft ska förhindras att ’sippra’ ut och komma i kontakt med kallare ytor där kondens annars riskerar att uppstå. För att undvika problem med fukt och röta i ytterväggen används en ångspärr - ofta av tunn polyetenfolie – som placeras innanför värmeisoleringen!

Fuktbeständighet
För att undvika fuktproblem används särskilt fuktmembran under kakel och klinker i t ex badrum. Ångspärr monteras på insidan av ytterväggar och under golv och tak. Lämpligen folie av åldringsbeständig ca 0,20 mm tjock polyeten.

Material och utförande
Material och konstruktion väljs så att funktionskrav uppfylls. Förutom funktionen är det praktiska, ekonomiska, underhållsmässiga och estetiska förutsättningar som avgör vilka material och utföranden som passar bäst i det enskild projektet.

Vanliga stomkompletteringsmaterial är trä och träbaserade material, aluminium, stål, gips, mineralull samt för vissa ändamål även plast. Därtill kommer ytskiktsmaterial som behandlas i avsnitt Inredning. Här beskriv några exempel på förekommande material till stomkomplettering.

Icke bärande väggar är alla väggar som inte direkt samverkar med byggandens bärande konstruktion, dvs stommen. I gamla hus från seklets början kan innerväggarna vara plankväggar (grova plankor) eller tegel. Under kriget 1939 – 45 användes ersättningsmaterial som t ex koksbetong. I denna betong hade betongen spätts med koks vilket gjorde den mycket hård, vilket man upptäcker när man borrar i väggarna i hus från den tiden.

Innerväggar byggs ofta som regelväggar med trä- eller stålreglar, med gipsskivor eller något annat skivmaterial samt isolering vid behov. Reglar kan vara av trä eller stål/plåt och användas vid bygge av stommar i ytter- eller innerväggar samt som bärverk i inner/undertak. Leverantörerna har utvecklat profiler med olika egenskaper och med rationella system för montage.

På väggarna monteras socklar – ofta av trä, men klinker- respektive plastsockel kan förekomma. I väggarna förläggs elkablar samt ibland vatten- och värmerör.

Ytterväggen är ofta icke-bärande, en s k utfackningsväggar. Fasad och yttervägg ingår i klimatskärmen. Det är endast insidan av väggen som betecknas som stomkomplettering. Yttervägg har strängare funktionskrav än de innerväggar - oavsett de är bärande eller utfackningsväggar.

Icke-bärande väggar är bl a:

• Vissa ytterväggar s k utfackningsväggar
• Insida bärande yttervägg
• Lägenhetsskiljande väggar
• Rumsavskiljande väggar

Insida yttervägg

Många icke-bärande ytterväggar, s k utfackningsväggar, består av en konstruktion med flera materialskikt som kompletterar varandra funktionsmässigt. Även brand- och ljudkrav beaktas vid konstruktionen av ytterväggen.

Insida yttervägg är en del av hela väggkonstruktionen. Det finns även ytterväggskonstruktioner som består av ett enda skikt, där insida yttervägg är av samma material som den bärande konstruktionen.

Felaktigt/fuktigt material eller slarvigt utförande kan fördärva konstruktionen och ge upphov till mögel, missfärgningar, ljudbryggor osv.

Materialen i ytterväggen utgår ofat ifrån en regelstomme med en utvändig vindspärr. Innan isolering, ångspärr och ytskikt monteras skall först installationerna, dvs rör och kanaler som skall dras i väggen.

Vid ytterväggar som är massiva är väggkonstruktionen ett enda material, exempelvis lättbetong. Då spacklas och målas eller putsas insidan på väggen direkt.

När varm inomhusluft tränger ut genom ytterväggskonstruktionen finns risk för kondens mot väggens yttre kallare ytor. Beroende på ytterväggskonstruktion och material utformas väggen så att risk för kondens inte skall kunna uppstå. Användning av ångspärr på insidan är vanligast.

Exempel på ytterväggskikt och funktionskrav:

• Värmeisolering = skivor/mattor av sten, glasull, cellplast eller cellulosa.Värmeisoleringsförmågan i ett hus definieras som byggnadens U-värde och är ett mått på hur stora värmeförlusterna är.
• Ljudisolering - Isoleringen har samtidigt en ljudisolerande funktion.
• Vindspärr av skivor eller folie. Skall eliminera värmeförluster genom drag i konstruktionen. Den placeras i yttre delen av konstruktionen.
• Ångspärr av plastfolie som monteras med dubbelhäftande tejp eller med häftpistol med viss typ av klamrar. Denna skall förhindra att fuktig inomhusluft skall tränga ut och kondensera i väggens kallare yttre delar.
• Invändiga väggskivor i ett eller två lager. Brand- och ljudkrav avgör.
• Syllisolering är en fukt- och ljud-spärr som placeras under konstruktionen mot platta på mark/grundkonstruktion eller bjälklaget.

De vanligaste materialen i ytterväggar är stenull, glasull och cellplast. I ytterväggar används isoelringsskivor men även en form av mattor och sprutisolering förekommer.

Insida vägg mot massiv yttervägg
Ytterväggar av t ex lättbetong/gasbetong kan vara massiva varvid insidan av väggen, putsas alternativt spacklas och målas. Eldragning "spåras" in i lättbetongväggen.

En lättbetongvägg kan vara av sandwich-konstruktion varvid insida yttervägg utgörs av en konstruktion av t ex reglar och gips.

Insidan kan även putsas. Lättbetongen och lättklinker utgör bra då putsbärare. Invändig puts kan ha tjocklek ca 10 mm puts- och murbruk (åtgång ca 20 kg/m2).

Innervägg

Inner- eller mellanväggarna byggs som regel direkt på bottenplattan eller bjälklaget. Byggs undergolvet först är det lättare att i ett senare skede flytta innerväggarna. Om installationer för t ex el och vatten förläggs i väggen försvåras rivning eller flyttning av väggen i framtiden.

Innerväggar byggs ofta som regelväggar men kan också bestå av lättbetongskivor som monteras på plats. Byggs stommen av lättbetong byggs ofta även innerväggarna av lättbetong.

Brand- och ljudkrav kan påverka vilka material och konstruktioner som är lämpliga samt vilken tjocklek väggen skall ha.

Regelväggar
Invändiga regelväggar byggs i dag med 900 mm breda skivor och med reglar på c/c 450 mm. För några år sedan var det vanligt med ett centrumavstånd på 600mm.

Skivorna är ofta av kartongklädd gips förutom i våtutrymmen där cementskivor eller icke fuktkänslig gips kan användas.

När innerväggarnas stomme består av reglar kan det krävas förstärkningar, s k kortlingar för montage köksinredning, handfat, skåp, rör, toalettstolar.

Reglar kan vara av trä eller stål/plåt. Leverantörer har utvecklat profiler med olika egenskaper och med rationella system för montage.

Väggskivorna kan bestå av gips- eller trä baserat material. Det finns skivor som står emot fukt dvs kan användas i väggar våtrum som underlag för våtrumstapeter, kakel mm.

Massiva innerväggar
Innerväggar kan också muras av massiva lättbetongblock eller lättklinker. Dessa massiva vägar användas till både bärande och ej bärande väggar i såväl småhus, flerbostadshus, kontor, industri som skolor/daghem.

Innerväggar kan även byggas av lättbetong då massiva byggelement eller block sammanfogas. Ljudisoleringsförmåga för lättbetong beror på materialets densitet och tjocklek.

Kraven på väggtjocklek, densitet och murningsteknik samt armering skiljer mellan olika väggtyper. Bärande och/eller väggar som skall isolera har andra krav än enkla rumsavskiljnade väggar.

Murade innerväggar av lättbetong eller lättklinker byggs i regel i tjocklekar på från 10 till 200 mm.

Flyttbara innerväggar och vikväggar
Flexibla planlösningar erhålls med monteringsfärdiga väggar i sektioner.

En annan flexibel planlösning är vikväggar som finns i olika utföranden samt med olika kvalitet beträffande t ex ljudisolering.

Golvmaterialen kan delas in i material till undergolv respektive golvbeläggning. Undergolv kan bestå av betong, avjämningsmasssor eller av trä/stålkonstruktion med en golvskiva eller plank ovanpå. Vid behov används avjämningsmassor och flytspackel för att få ett jämnt underlag.

Isoleringsmaterial av t ex mineralull eller skumplast används för att ljudisolering av golv alt värmeisolering mot grund. Fuktskydd kan användas och är ofta plast eller gummi.

Det yttre skiktet på golvbeläggningen benämns ytskikt. Ytskikt golv kan vara parkett, trä, laminat, klinker eller heltäckande mattor av textil, plast eller linoleum.

På ivändiga väggar, anslutning till golvet, sitter golvsockel. Ibland är installationer t ex vatten- och värmerör förlagda i golven.

Invändiga golv består av undergolv och golvbeläggning. Undergolv kan bestå av avjämningsmassa, isolering respektive regelkonstruktioner av trä eller stål.

Golvbeläggningen räknas som ett ytskikt och kan bestå av parkett, trä, laminat, klinker eller heltäckande mattor av textil, plast eller linoleum.

Undergolv
Undergolv är en konstruktion ovanpå grundplatta eller bjälklag men under ytskiktet. Ett undergolv kan t ex krävas av isoleringsskäl, krav på jämnhet, golvvärme eller annan installationsdragning i golvet. För att åstadkomma ett bra underlag för golvbeläggningar vid problematiska underlag såsom: Sjuka hus, ojämna underlag eller vid höga ljudkrav, golv med dämpande egenskaper.

Ibland är installationer t ex vatten- och värmerör förlagda i golvet. Ett undergolv som skall ventileras eller dölja installationer kan utföras som ett uppreglat golv.

Vid behov används avjämningsmassor och flytspackel för at få ett jämnt underlag. Isoleringsmaterial av mineralull, plast eller konstruktioner av trä- eller metallreglar används vid ljudisolering av golv alt värmeisolering mot grund.

Fuktskydd
Fuktskydd kan behövas t ex om golvbeläggning skall läggas direkt på platta på mark. Fuktspärren är ofta av plast eller gummi och placeras mellan underlaget, t ex betongplattan, och golvbeläggningen.

Fuktspärr av plastfolie fogas/skarvas med minst 200 mm överlapp där inte annat anges. Monteringsanvisningarna skall alltid följas.

I anslutning till golvet sitter golvsockeln. Vissa golvsocklar är utformade så att man kan dra kablar bakom dem.

Ljudgolv
Vissa undergolv kallas "ljudgolv" eftersom de bidrar till stegljudsisolering av golvkonstruktionen. Ljudisoleringen avser bl a stegljudsisolering. För isolering gäller samma krav som för väggar, dvs monteringen är viktig så att springor inte uppstår. Under byggtiden skall man skydda isoleringen så att den inte blir söndertrampad eller fuktig.

Golvavjämning
För att lägga en golvbeläggning på en platta på mark eller ett betonggolv krävs en slät yta. Som regel finns det alltid ojämnheter i undergolvet.

För att kunna belägga en gjuten betongplatta med t ex plastmatta, klinker eller trägolv behöver betongen normalt avjämnas för att få ett bra slutresultat. Avjämningen görs med en särskild avjämningsmassa. detta skikt tjänar även som en ”spärr” mot den basiska betongen vilken kan påverka vissa mattlimmer.

Man kan också gjuta ett överbetonggolv. Ibland gjuter man överbetong för att man får fall mot t ex golvbrunn. Det finns även särskilda massor, bl a plastbaserade respektive magnesit eller gjutasfalt, som kan ge det underlag man eftersträvar såsom förbättrad motståndskraft mot slitage i garage eller vid truckkörning.

Utförande av undergolv
Innan man väljer konstruktion bör man ha känna till den belastning golvet kommer att utsättas för.

Vid ny- eller ROT-byggnation, med ojämn platta på mark, vid fukt- eller radonsanering och/eller krav på höga ljudreducerande egenskaper etc kan ett uppreglat undergolv vara en effektiv lösning.

Trä-, spån- eller gipsplattor kan användas som golv på reglar. Reglar kan vara av stål eller trä.

Om fuktspärr krävs rekommenderas att den läggs mellan reglar och golv. Då bibehålls möjligheten att kunna mekaniskt ventilera bort fukt, lukt och mögel vid behov, samt följa övergolvsleverantörens anvisningar. Om undergolvet skall vara ventilerat krävs att luft kan cirkulera under utan att reglar eller isoleringsskivor täpper till.

Definitionsmässigt kan man skilja mellan ett inner- respektive undertak:

• Innertak sitter under takstolarna eller under bjälklaget till våningen ovanför. Innertak är främst ett av skikten i tak- eller bjälklagskonstruktionen. Funktionen behöver ofta inte vara mer än att utgöra ett yttre beklädnadsskikt och underlag för t ex målning.
• Undertak är ett innertak som med ett mellanrum till bjälklaget. Undertaket kan hänga i pendlar. Ett undertak motiveras t ex av att man vill ha belysning eller högtalare i taket eller plats för ventilationskanaler.

Undertak är ett innertak som med ett mellanrum till bjälklaget och kan t ex hängas i pendlar. Det motiveras av att man vill ha belysning eller högtalare i taket eller plats för ventilationskanaler.

Vid en ombyggnad kan ojämna ytor elimineras med hjälp av ett undertak samtidigt som eldragningar enkelt kan göras för belysning mm. Ett undertak kan bl a motiveras av att man vill ha plats för ventilationskanaler, belysning eller högtalare i taket.

Undertak kan motiveras av många olika skäl:

• vara ljudabsorberande
• vara brandsäkert
• dölja installationer som skall vara åtkomliga/kunna servas
• vara demonterbart

Inner-/Undertak kan bestå av skivmaterial av t ex gips eller board. Ibland förekommer även träullsplattor som har en ljudisolerande effekt. Andra exempel på undertaksmaterial är kassetter av plåt med ovanpåliggande isoleringskiva samt cementslammade träullsskivor som var vanligt förr.

Gemensamt för undertaksmaterialen är kravet på att de skall vara obrännbara. Olika skivmaterial ger undertaket sitt utseende och sin funktion. Vissa undertak syftar främst till att dölja installationer, t ex ventilationskanaler, eller belysningsarmaturer medan andra även bidrar till ljudisoleringen.

Ett undertak är ett innertak som hänger i pendlar och som bildar ett mellanrum mellan t ex bjälklaget under övervåningen. I större lokaler hängs ibland särskilda akustikplattor upp i taket. Om de hängs med mellanrum och är pendlade ner en bit kan ljudet dämpas effektivt eftersom det ”studsar” mellan taket och ovansida plattan.

Inner- och undertak monteras under bjälklaget men ingår inte i den bärande konstruktionen. Däremot kan dessa invändiga tak bidra till vissa andra funktionskrav, tex ljudisolering mellan våningsplanen.

Innertak
Innertak byggs på/under takstolarna eller under bjälklaget till våningen ovanför. Innertaket döljer och isolerar utrymmet under.

Innertak är ett ytskikt under takstolarna eller under bjälklaget till ovanvåningen.

Innertak kan bestå av skivmaterial av t ex gips eller board. Ibland förekommer även träullsplattor som har en ljudisolerande effekt. Olika skivmaterial ger taket olika funktion. Vissa tak bidrar t ex till ljudisoleringen.

Innan innertaket monteras skall olika isolering (värme, ljud och fukt) monteras. Vidare eldragningar främst för belysning. Ångspärr monteras på insidan av yttertak. Lämpligen folie av åldringsbeständig ca 0,20 mm tjock polyeten. Skavarna måste utföras noggrant för att undvika otätheter och risk för kondens.

Undertak
Undertak byggs som regel med något system med pendlar och uppläggningsjärn. Undertaksplattorna läggs på vinklar eller bärverk som skruvas i väggen respektive fästs i taket. Bärverket kan bestå av metallskenor som ofta relativt enkelt kan monteras ihop. Ett särskilt monteringsjärn kan användas för att undertaket ska komma i rätt höjd.

Undertak kan bestå av skivmaterial av t ex gips eller board. Andra exempel på undertaksmaterial är kassetter av plåt med ovanpåliggande isoleringskiva samt cementslammade träullsskivor som var vanligt förr. Gemensamt är kraven på obrännbarhet. Olika skivmaterial ger undertaket olika funktion. Vissa undertak syftar främst till att dölja installationer, t ex ventilationskanaler, eller belysningsarmaturer medan andra även bidrar till ljudisoleringen.

Invändiga dörrar och glaspartier är ömtåliga och bör monteras då arbetena med insida yttervägg, innerväggar, undergolv och innertak är färdiga.

Innerdörrar
Dörrar finns i mycket I olika prislägen beroende på material, säkerhet, brandklass, ljudisolering etc. T ex dörrblad som är formpressade, massiva, i ädelträ mm.

Karmarna monteras först och dörrbladen lyfts av och lagras för sig då de annars är i vägen och riskerar att skadas.

Skjutdörrar och vikväggar
Som ett alternativ till fasta innerväggar kan flexibla planlösningar fås med med hjälp av vikväggar. Möjlighet ges att skapa tillfälliga rum.

Monteringsanvisningar från leverantörer skall följas vid montering av dörrar och partier.

Det kan ibland vara lämpligt att först lägga golvbeläggningarna innan dörrarna monteras för att trösklarna skall komma i rätt höjd.

Montering av dörrar
Dörrbladen lyfts av och karmarna monteras först varför dörrbladen ställs åt sidan ett tag. Av detta skäl levereras många karmar i lösa delar för sig. De får då först sättas samman innan de monteras.

• Det är viktigt att dörrar monteras i lod så att de ej öppnar/stänger sig av sig själva.
• Viktigt är också att de kommer i rätt höjd och det gäller särskilt dörrar till toaletter- och badrum.
• Finns brand/ljudkrav på dörrarna är det viktigt att diktning/drevning utförs rätt och noggrant.

Invändiga glaspartier

Information kommer...

Trappor gjuts på plats eller byggs av trä, lättbetong eller stål. De kan också köpas förtillverkade av dessa material.

Invändiga trappor behövs redan under stomskedet för att komma upp och ner mellan våningarna. Skall den permanenta trappan monteras tidigt krävs att den skyddas = kläs in och att trappstegen beläggs med träskivor el dyl. Handledarna kan vara av tillfällig natur. Lämpligen väljs något från ett företag med säkerhetsutrustning.