Byggnadsstommar

Tyngden från bjälklaget och ovanpåliggande byggdelar förs via bjälklaget och bärande väggar ner till grunden. I vissa fall måste mark och grund förstärkas för att tillräcklig stabilitet skall uppnås. I höga byggnader brukar även hisschakt och trapphus ge stabilitet åt stommen. I äldre hus samverkar ofta den murade skorstensstocken med stomsystemet.

Funktionskrav
Husets bärande väggar skall uppfylla de hållfasthets- och funktionskrav som ställs på en byggnadsdel. Funktionskraven kan t ex avse värme- och ljudisolering samt brandskydd. Funktionskraven varierar med väggarnas placering och användning i byggnaden. På ytterväggen ställs krav på U-värde, dvs värmeisoleringsförmåga. Innerväggar, t ex lägenhetsskiljande väggar ,måste uppfylla krav på ljudisolering.

Brandegenskaper
Stommens brandegenskaper beror bl a på utformning och vilka material som används. En större byggnad delas in i brandceller. Om brand uppstår i en del av byggnaden så skall övriga delar (brandceller) skyddas genom särskilda brandväggar och branddörrar.

Hållfasthet

En byggnadsstomme måste bl a:

• hålla för påfrestningar den utsätts för.
• vara stabil och bära upp byggnadens övriga delar.
• stå emot deformationer, t ex nedböjning av bjälklag.
• vila på en stabil grund utan risk för sättningar.

Beroende av byggnadens storlek och användningsområde eftersträvas ett så funktionellt stomsystem som möjligt. Vid val av stomme tas hänsyn till vad stommen skall hålla för samt till flexibilitet i planlösning och utnyttjande av byggnad. Valet mellan olika material kan bero av önskade egenskaper hos materialet t ex avseende ljud, värme eller fuktegenskaper.

Drift- och underhållsaspekter och kostnader för dessa under husets livslängd kan spela viss roll. En aspekt här är också energihushållning och inomhusklimat.

Laster

En byggnadsstomme utsätts för både vertikala och horisontella krafter (belastning) bl a:

• snölast
• vindlast, vindtryck respektive vindsug (på läsidan)
• yttertakets egentyngd
• väggarnas egentyngd
• mellanbjälklagens egentyngd
• jordtryck mot grundmuren (om man har källare eller souterräng)
• belastning från männsikro och verksamhet i byggnaden

Bärande väggar
I nyproduktion av småhus anpassas de bärande väggarna till rumsindelning och utnyttjande av ytorna. I äldre småhus är det vanligt med en s k hjärtvägg, som löper längsgående genom hela huset. Hjärtväggen stabiliseras med hjälp av några tvärsgående bärande väggar eller av en bärande yttervägg. Bärande väggar kan ersättas med pelare och balkar där större öppna ytor eftersträvas.

När ytterväggen är bärande stabiliseras med några tvärsgående bärande väggar eller en hjärtvägg. I byggnader med flera våningsplan brukar även hisschakt och trapphus utnyttjas för att ge stabilitet åt stommen. I äldre hus kan den murade skorstensstocken samverka med stommen.

Det är ofta kostsamt att i efterhand bygga om och göra ingrepp i befintlig stomme. Placering av bärande väggar kan vara ett hinder vid framtida ändringar och ombyggnader. I verksamhetslokaler kan därför pelarstomme vara att föredra.

Bärande väggar i bostadshus byggs bl a av:

• armerad betong
• trä- eller stålreglar
• tegel
• lättbetong eller
• lättklinker

Stålreglar av s k tunnplåt börjar bli allt vanligare i nya regelväggar.

Pelare/balkar tillverkas av bl a:

• armerad betong
• armerad lättbetong
• stålbalkar
• trä eller träbaserade produkter
• tegel

Bärande yttervägg
Förutom värmeisolering av byggnaden skall en bärande yttervägg även skydda mot vind-, regn- och fukt utifrån. Detta sker i samverkan med fasaden. Fasadbeklädnaden bidrar också till att skydda ytterväggen. Beroende på stommaterial kan flera kompletterande materialskikt behövas i ytterväggskonstruktionen om fullgod funktion skall uppnås och alla byggnormer följas.

Pelarestomme
Möjlighet till öppna ytor och större flexibilitet avseende framtida ändringar i planlösning erhålls om stommen byggs som ett skelettsystem av pelare och balkar. Pelardäcksystem är ett exempel. Enstaka pelare och avväxlingsbalkar kan byggas som komplement till de bärande väggarna. Pelare och balkar tillverkas på byggplatsen eller i fabrik. Exempel på byggnadsstomme, s k pelardäck

Avståndet mellan två bärande väggar alternativt mellan olika pelare kallas spännvidd. Ju längre avstånd, dvs spännvidd, mellan upplagen desto starkare bjälklagskonstruktion krävs.

Bjälklag
Bjälklaget bär upp tyngden ovanifrån samt fördelar den nedåt i konstruktionen då det läggs upp på de bärande väggarna, pelarna eller grundmuren.

I en villa kan bjälklagen delas in i:

• bottenbjälklag eller källarbjälklag
• mellanbjälklag och
• vindsbjälklag.

Bjälklagskonstruktionen skall klara den aktuella belastningen utan att nedböjning med deformationer uppstår. Tyngden från alla ovanpåliggande byggdelar och verksamhet skall bjälklaget bära samt fördela nedåt i konstruktionen.

Bjälklagen isoleras vid behov för att undvika att ljud transporteras mellan olika våningsplan. Ofta rör det sig om stegljudsisolering - som brukar utföras i samband med golvläggning under stomkompleterings- och inredningsskedet.

Bjälklag byggs idag bl a av:

• betong
• trä
• lättbetong eller
• lättbalkar av tunnplåt

Bjälklag i de äldre murverkshusen består främst av träbjälkar med olika fyllningsmaterial. Senare har även stålbalkar och armerade betongplattor använts. Bjälklagen i äldre småhus kan även vara av lättbetong- och gjutna källarebjälklag förekommer samt stålbalkar.

Idag byggs bjälklag ofta av platsgjuten betong eller av trä. Det finns också förtillverkade/prefabricerade bjälklagselement av lättklinker, lättbetong eller stål samt delvis prefabricerade element bestående av en kvarsittande gjutform. Denna utgör en del av bjälklaget och sitter kvar efter gjutning.

Stommens utformning och stommaterial kan vara en såväl ekonomisk som en praktisk fråga. Man brukar tala om tunga respektive lätta stommar och syftar då på vilken typ av material som används i stommen.

Tung eller lätt stomme?

• Tjocka massiva tegelväggar i äldre hus är exempel på en fullgod ytterväggskonstruktion av ett enda materialskikt - förutom ytskikten.
• Regelväggar har däremot flera olika materialskikt som samverkar och kompletterar varandra så att de tillsammans uppfyller väggens olika funktionskrav.

Olika stommaterialen kan också förekomma i kombination med varandra, t ex bjälklag av betong i kombination med murade väggar eller regelväggar. Bjälklagen är ofta, men inte alltid, av samma typ och material som stomväggarna t ex av lättbetong i lättbetongstomme, betong i betongstomme osv.

I småhus med träregelstomme brukar också bjälklagen vara av trä. Källarbjälklaget kan däremot vara av betong.

Det är vanligt att förtillverkade vägg- och bjälklagselement används i samband med storskalig bostadsproduktion. Ibland sker detta i kombination med gjutning på plats. I småhus är träregelväggar vanliga som bärande väggar.

Vanliga stommaterial i byggnader:

• armerad betong
• trä
• stål, tunnplåt
• tegel
• lättbetong
• lättklinker

Redan när man väljer stomme kan det vara bra att ha i åtanke vilka ytskikt man vill använda så att dessa kombineras och ger byggdelen en optimal funktion. Materialens värmekapacitet och fuktegenskaper är särkilt viktiga att beakta. Tegel, betong och lättbetong är exempel på oorganiska material med god förmåga att transportera fukt. Om materialen får möjlighet ”andas” så att det kan torka ut så tar de inte skada av fukt. Vill man bevara de goda fuktegenskaperna i den färdiga konstruktionen kan man i känsliga konstruktionsdelar välja att använda ytskikt med liknande egenskaper t ex puts, sten eller klinker.

Regelstomme

Trä
Trä är ett vanligt stombyggnadsmaterial i såväl i nya som i äldre hus. I äldre hus kan de bärande väggarna utgöras av massiva träväggar, t ex timmerstockar. I modernare hus är det vanligt med träregelväggar både som bärande och icke-bärande väggar.

Konstruktionsvirke, s k K-virke, förekommer i fyra hållfasthetsklasser. Vilket konstruktionsvirke som skall användas anges på konstruktionsritning. K-virket är uppmärkt med angiven brotthållfasthet, tjocklek i mm samt namn på trävarufirman och virkessorterare. Virkesklass G4-0 – G4-2 (tidigare III – V) är lämpligt som konstruktionsvirke.

Ibland måste virket i byggnader skyddas mot skadeinsekter och fukt. De mest känsliga/utsatta träkonstruktionerna bestrykes med träskyddsmedel eller köps tryckimpregnerat. Impregneringsmedel bör dock undvikas i inomhuskonsruktioner - men behövs ibland i syll och/eller takstolar.

Stål
På senare år har det inom lättbyggnadstekniken blivit allt vanligare med stålstommar av tunnplåt. Stålet valsas till för olika profiler för att passa olika ändamål. Vanligtvis byggs plåtstommen direkt på arbetsplatsen.

En stålregelvägg byggs upp som en traditionell träregel vägg med reglar och skenor i golv och tak. I ytterväggar används särskilda ytterväggsreglar. Bjälklagselement av tunnplåt består av skivbeklädnad, profilerade plåtbalkar som stomme och primärbärverk. Skenor och läkt utgör sekundärbärverk för isolering och skivbeklädnad. Bjälklagen byggs med lättbalkar - upplagt eller inhängt - kombinerat med någon form av skivmaterial .

Fördelarna med plåtreglar i yttervägg - istället för träreglar är att risken för köldbryggor minskar. Nackdelen med stålreglar som bärande stomaterial kan vara de sämre brandegenskaper i förhållande till trä.

Betongstomme

Betong är vanligt i större byggnader men förekomer också i småhus.

Betongväggar gjuts på platsen med hjälp av betongformar eller levereras som förtillverkade väggelement.

Exempel på prefabricerade sandwichelement:

• två betongskivor med ett mellanliggande skikt av cellplastisolering alternativt
• ett betongskikt samt ett lättbetongskikt.

Även bjälklag gjuts helt och hållet på plats eller byggs med färdiga betongplattor. Ibland används kvarsittande gjutform.

Exempel på betongplattor:

• hålbjälklag - där installationer kan dras igenom hålrummen i betongplattorna.
• filigranbjälklag - ett mellanting mellan prefab och platsgjutet - bestående av en undre tunnare betongplatta som fungerar som en kvarsittande gjutform när ett övre betongskikt gjuts på.

Det finns även andra varianter av kvarsittande gjutform för såväl väggar, bjälklag som pelare och balkar.

Tegelstomme

Idag är tegel som stommaterial ovanligt. Förr var det desto vanligare att tegel användes som just stommaterial:

• I början av 1900-talet förekom massiva tegelstommar på upp till 60-70 cm väggtjocklek. I lägre byggnader är det vanligt mer 1 ½-stens tegelväggar, ca 40 cm. Äldre hus med tegelstomme är inte alltid värmeisolerade utan de tjocka väggarna har bidragit till att också isolera huset.
• På 1940-talet började man isolera tegelväggar invändigt med träullsskivor. Samtidigt började ytterväggar byggas av två tunnare parallella tegelmurar, varav en bärande, samt ett mellanrum emellan. Den inre muren var då bärande medan den yttre som kallas skalmur utgjorde fasad och klimatskydd. Idag fylls mellanrummet mellan skalmuren och den bärande muren med ett fukttåligt värmeisoleringsmaterial.

På marknaden finns idag både massiva och lättare mursten, s.k. hålstenstegel. Över fasadöppningar muras självbärande valv eller förtillverkade balkar, t ex armerade tegelbalkar. En asfaltpapp ska monteras bl a under den främre murens botten mot grundkonstruktionen.

Lättbetongstomme

Lättbetongstomme byggs med byggblock i varierande storlekar, densitet och hållfasthetsklasser eller som prefabricerade element. Armerade bjälklagselement finns som bärande inner- respektive ytterväggar, bärande källareytterväggar samt bjälklagselement. Förr murades lättbetongväggarna.

Under 1940 - 1950-talet blev det vanligt att bygga med lättbetongstomme. Väggarna var murade massiva väggar på 250-300 mm. Färdiga rumshöga väggelement har utvecklades efter hand.

I byggproduktion idag förekommer lättbetong som:

• Block
• Balkar
• Element

Lättbetongens egenskaper varirer med densiteten. Lägre densitet ger generellt bättre värmeisolering men sämre hållfasthet.

I ytterväggskonstruktioner kan lättbetong bestå av tjocka massiva block alternativt av lite tunnare block som kombineras med andra värmeisolerande samt vindavvisande material. En s k kombinationsvägg kan bestå av lättbetong i kombination med mineralull eller cellplast.

Lättklinker

Lättklinker är en keramisk produkt bestående av ett hårt keramiskt skal runt ett poröst inre, vilket ger lättklinker dess specifika egenskaper. Som bärande väggar kan lättklinker byggas som massiva blockväggar eller kombineras med isoleringsmaterial. Lättklinker finns också som färdiga byggelement i form av bärande inner- och ytterväggar, bärande källareytterväggar samt som bjälklagselement.

I byggnadsstommar kan lättklinker förekomma i form av:

• Block
• Balkar
• Vägg- och bjälklagselement

Lättklinkerblock finns i olika dimensioner för olika ändamål och funktion, olika tryckhållfasthetsklasser, densitet och dimensioner. Skillnad i densitet medför att blocken har olika egenskaper.

Isolering och puts kan läggas på yttervägg av lättklinker.