Tak

Funktionskrav

Taklutning
Taklutningen är en förutsättning för att regn- och smältvatten skall kunna rinna av taket. Extrema vindförhållanden kan dessutom medföra undertryck med uppåtriktade krafter så att taket "sugs" uppåt och riskerar att blåsa av om det inte är stadigt förankrat. Taklutningen avgör hur stora dessa krafter kan bli.

Takets lutning kan vara avgörande för vilka taktäckningsmaterial som kan användas, t ex:

• Tegel- och betongpannor brukar kunna användas ner till 14 graders lutning. Minsta taklutning kan variera beroende av vilket underlagstak man har samt om panorna är falsade. Ofalsade pannor kräver en taklutning på minst 22 grader.
• Vid flackare tak används ofta papp- eller plåttäckning. Även för plåt- och papptäckning finns minsta rekommenderad taklutning som man måste vara uppmärksam på. Vid mindre än 3,5 graders lutning kan helklistrad tvålags papptäckning användas.

Tillverkare av takmaterial utfärdar rekommendationer och anvisningar avseende utföranden vid olika taklutningar.

Täthet
Plåttäckning svetsas eller falsas. Anvisningar enligt HusAMA och tillverkare skall följas.

Hållfasthet
En takkonstruktion utsätts för påfrestningar som ställer krav på hållfastheten i konstruktionen. Krav och rekommendationer avseende utformning av bärande konstruktioner finns i Boverkets Konstruktionsregler, BKR. Taket skall klara av påfrestningar av snö, vind och de ingående takmaterialens egenvikt. Denna belastning är utbredd och fördelar sig över större delar av taket. Vid besiktning och underhållsarbete, då taket beträds av personer, utsätts det för punktbelastning som varje enskild del av taket måste kunna tåla.

Beräkning av snölast

Vid beräkning av takkonstruktionens hållfasthet skall man bl a ta hänsyn till snölasten. Som underlag för bedömning av snölasten utgår man ifrån vilken snözon byggnaden är belägen i. Även takets form och lutning påverkar hur stor den yttre belastningen på taket i form av snölast.

På flacka tak mindre än 15° medför snö en hög belastning. Vid brantare tak 15 - 30° ökar belastningen på taket när snö blåser över nocken och anhopas på lässidan. Vid taklutning > 60° beräknas däremot snölasten vara obefintlig.

Taksäkerhet

Fastighetsägaren har ansvar för taksäkerheten både under byggtiden och efteråt. Vid projektering av tak skall en takplan avseende taksäkerhet upprättas.

Taksäkerhetsplanen skall beskriva:

• Skyddsanordningar
• Gångvägar
• Snöräcken
• Lutningsförhållanden
• Infästningar i bärande konstruktion
• Yttertakstäckning

Vid takarbeten skall arbetarskyddsstyrelsen föreskrifter, AFS följas. Horisontella arbetsplan skall monteras och området nedanför pågående arbete avskärmas p g a risk för fallande föremål. Ställning eller lift kan placeras vid eller strax under takfoten. Ett flexibelt arbetsplan som kan flyttas uppåt och nedåt samt i sidled längs taket efter hand som arbetet fortskrider är en ergonomisk och säkerhetsmässig förutsättning vid läggning av stora takytor. För att skydda takarbetare mot fallolyckor används skyddssele. De som vistas under arbetsområdet skall bära skyddshjälm.

Fastighetsägaren är ansvarig för skada som kan uppstå om saker faller ner från tak, t ex takpannor, istappar, snö. Husägaren är skyldig att se till att fasta takskydd finns och underhålls. Montering och användning av takskyddsprodukter skall följa tillverkarens anvisningar för att funktionen skall kunna garanteras. Som fastighetsägare är man även ansvarig för att de entreprenörer man anlitar följer reglerna avseende säkerhet och arbetarskydd så att ingen kommer till skada under byggtiden.

Takstolarna är takets bärande delar och ingår i byggnadens stomkonstruktionen.

Exempel på takstolskonstruktioner:

• Ryggåstak
• Svensk takstol
• Ramverkstakstol
• Uppstolpade tak
• Fackverk

Utöver exemplen här som är vanliga takformer för bostadshus förekommer låglutande och platta tak, vilket varit populärt under perioder. Industribyggnader och lokaler har taklösningar anpassade för verksamheten och de ofta betydligt större spännvidderna. Därför kan de se helt annorlunda ut och är ofta relativt flacka och har specialkonstruerade stomsystem.

Takstolen består av bärande bjälkat och balkar bl a:

• Kryssfanérbalken – kraftig plywood på högkant
• Limträbalk – fyra eller fler trälameller limmade med fiberriktningen i balkens längdriktning
• Lättbalk, t ex Boardbalk - träbaserad skiva på högkant förstärkt med pålimmade träreglar.

Boardbalk är exempel på en balkkonstruktion med låg egenvikt och som genom sin utformning minimerar risken för köldbryggor i yttertaket.

Sammanfogning av bärande balkar i takkosntruktionen
Vanligen används varmförzinkade spikplåtsförband eller skruvförband vid sammanfogning och skavning av konstruktionsvirket till takstolar. Vid montering kan s k balkskor och/eller vinkelbeslag användas. Avståndet mellan varje takstol brukar vara max 1,2 meter (1200mm).

Prefabricerade takstolar
De flesta takstolar i nyproduktion idag är fabrikstillverkade med spikplåtar. En takutforming med få olika takstolstyper medger en effektiv och billig produktion. Last och spännvidd kan dock påverka kostnaderna.

Impregnerat trä
Användning av impregnerat trä i takkonstruktioner syftar till att motstå angrepp av skadeinsekter, svamp och röta. Ett angrepp kan bryta ner materialet med minskad hållfasthet som följd. Träet kan tryckimpregneras eller strykas med impregneringsmedel.

Underlagstakets viktigaste funktion är att leda bort vatten. Det skall normalt också vara stabilt nog för att kunna beträdas utan risk för genomtramp.

Underlagstaken delas in i två huvudgrupper:

• Bärande underlagstak
• Förenklade underlagstak

Förenklat underlagstak
Förenklat underlagstak är som regel inte avstyvnande eller bärande, vilket kan medföra att extra avstyvning av själva takkonstruktionen krävs. Ett förenklat underlagstak kan endast användas till taktäckningar med läkt, eftersom det är läkten som överför lasten till takstolarna.

Snösmältning och regn - i kombination med kraftiga vindar - medför att vatten kan rinna både uppåt och i sidled, vilket ställer stora krav på takets täthet. Tak med skyddsbelagd papp, syntetisk duk eller falsad plåt behöver dock normalt inget underliggande tätskikt.

Exempel på underlagsbeklädnad:

• råspont (spontad panel, 17 – 22 x 95 mm)
• plywoodskivor (kryssfanér)
• armerad träfiberskiva (board)
• masonite (oljehärdad, vattentålig board)
• armerad plastfolie (polypropenduk)

Material - underlagstak

Råspont
Underlagstäckningen med spontad panel spikas horisontellt på takstol. Där den sågade sidan läggs uppåt och den hyvlade nedåt i konstruktionen. Skarvning skall främst ske över stödet/takstolen med förskjutning så att maximalt två skarvar finns intill varandra. Vid taktäckning med takpannor eller plåt medges skarvar mellan stöden vid högst var tredje bräda, dock ej fotbrädan. Genom att använda ändspontad råspont erhålls större frihet beträffande ändskarvarnas placering över takytan.

Plywood
Underlagstäckningen av plywoodskivor utförs helst med spontade skivor och läggs med ytfanérens riktning tvärs över åsarna och skarvarna förskjutna.

Underlagspapp
Panel eller plywood täcks med särskild underlagspapp som läggs ut med våderna i takets längdriktning med början från takfoten och upp mot nock. Papptäckning skall utföras så att det blir helt tätt. Skarven utförs med överlapp för att förhindra inträngande regnvatten. Om takfallet (takets lutning) är mindre än 1:3 skall skarvarna klistras med särskilt klister. Om våderna läggs i takfallets riktning istället för horisontellt måste skarvarna alltid klistras.

Takboard och takduk
Underlagstäckning med board eller duk lämpar sig främst vid stor takarea med få genomföringar. En board kan stå emot genomtramp och fukt om taklutningen är tillräcklig (se tillverkares anvisningar). Den monteras med nedhäng och skarvas omlott. Vid användning av armerad takboard kan man - i jämförelse med papptäckt råspont - få ner den totala produktionskostnaden för underlagstäckningen.

Tätning, plåtarbeten
I monteringsanvisningar finns beskrivet hur tätning av skarvar skall utföras. Papptäckning och duk överlappas och limas alternativt vulkaniseras. Plåttäckning svetsas eller falsas.

Takmaterialleverantörerna säljer oftast också tätningsremsor och annan utrustning för tätning av nock, takvinklar, genomföringar och anslutningar. Runt skorstenar samt vid anslutningar används plåtbeslag eller särskilda tätningsband.

Taktäckning

Taktäckningsmaterialet fyller såväl en estetiskt som en skyddande funktion. Vid val av taktäckning tas hänsyn till taklutning, underlagstaket samt egenvikt.

Vanliga taktäckningsmaterial är tegel- och betongpannor samt plåt. Det förekommer även fibercementplattor, papp, syntetiska dukar och skifferplattor som taktäckningsmaterial.

Takets lutning kan vara avgörande för vilka taktäckningsmaterial som kan användas.

Tegelpannor
Tegelpannor tillverkas som traditionellt strängpressade eller formpressade, gul- eller rödbrända. Pannorna är en- eller tvåkupiga och kan fås i olika utföranden

Betongpannor
Betongpannor är ofta tvåkupiga men gjuts även i andra former och finns i flera kulörer. Variationsmöjligheterna beträffande färg och form är relativt stora i jämförelse med tegel.

Plåttak
Plåttak av rostfritt eller förzinkat stålstål samt aluminium är vanligt förekommande och finns som korrugerad eller slät med varierande kulör och form. Bly kan förekomma som takplåt i befintlig bebyggelse men är idag förbjudet att använda vid nyproduktion. Koppar används idag främst vid restaurering av äldre byggnader t ex kyrkor.

Fler taktäckningsmaterial:

• Fibercementplattor, som är efterföljare till eternit, är lätta att lägga, har låg egenvikt och finns i olika utförande och kulör, bl a tegelrött vågformad och som skifferliknade plattor
• Papptäckning består av papp i flera skikt eller mineralfiber med ett skyddande skikt, ofta av asfalt eller granulat bestående av sand eller krossat stenmaterial.
• På flacka tak används ibland syntetiska dukar eller gummi istället för papp. Skarvarna limmas eller vulkaniseras.
• Skifferplattor läggs i tre skift och spikas på reglar så att tredje skiftet överlappar första skiftets övre kant.
• Plastdukar, plastskivor eller korrugerad plast som väderskydd i bl a oisolerade utrymmen, t ex uterum.

Vid takläggning finns många specialprodukter att tillgå, t ex specialpannor och monteringstillbehör, som skall underlätta arbetet.

Byggnadsfysisk

Värmeisolering av tak
De vanligaste isoleringsmaterialen är stenull, glasull, cellplast (XPS) samt cellulosa. Cellulosaisolering består av mald fiber från trä eller returpapper som kan ta upp och avge fukt utan att materialet tar skada. Isoleringsmaterial skall om de inte är brandsäkra genomgå brandskyddsbehandling. Cellplastisolering får aldrig exponeras fritt i utrymmen där människor stadigvarande vistas utan måste brandskyddas av andra material t ex genom inklädnad med gipsskivor.

Ångspärr och ventilation
En ångspärr - ofta av tunn polyetenfolie – som placeras innanför värmeisoleringen för att förhindra kondens och fiuktprblem i konstruktionen.

Ventilation Ventilationen utförs antingen av hela vindsutrymmet eller av yttertaket, från takfoten. Frånluften leds ut via nocken. Det finns särskilda ventilationsdon och andra produkter som kan bidra till en effektiv ventilation av vindsutrymme och yttertak.

På taket monteras också utrustning för att taket skall vara säkert att beträda och åtkomligt för underhållsarbete.

Takmaterialtillverkarna tillhandahåller de flesta specialtillbehör och takprodukter som behövs för ett komplett tak inklusive säkerhetsutrustning, genomföringar och anslutningar. Detta avsnitt behandlar även takfönster och takavvattning

Exempel på takkompletteringsprodukter:

• Glidskydd
• Nock- och takfotsräcke
• Taksteg
• Takstege
• Taklucka
• Ventilationshuv
• Rör- och antenngenomföring
• Avloppsluftare
• Snöräcke
• Fågellist

Takfönster och ljuskupoler
Takfönster och takljuskupoler kan vara fasta eller öppningsbara och går även att sätta in i befintliga yttertak för att öka ljusinsläppet. Om takfönstren är öppningsbara finns möjligheten att lufta ut överskottsvärme, då solstrålning på taket kan medföra att det sommartid blir mycket varmt i vindsutrymmen. Takkupoler kan även kompletteras med lösningar för brandventilation. Takkupoler kan monteras på i princip alla platta tak. Vi håltagnig genom tätskickt i befintlig takkonstruktion är det viktigt att tillse att man får tätt för att undvika läckage av regn- och smältvatten.

Takavvattning
Med takavvattning avses det system som samlar upp och leder bort regn- och smätvatten från taket. Vid lutande tak rinner vattnet av taket och via hängrännor och stuprör ner i marken. Det finns också andra system med, t ex invändig takavattning, om taket har annan lutning eller andra speciella förutsättningar.